5 aug. 2010

Be proud of your scars...



Denna sommaren har lämnat ett konstigt ärr på min arm. Jag tror det är från en manet... (Sommarens skämt: Nej, det är inte chokladglass! Nej, det går inte att tvätta bort... etc)

Paulo Coelho skrev på twitter i juli: Be proud of your scars...

Jag skämdes under många år över ärren på min rygg...

Idag tänker jag på ärr, inte bara fysiska...
Jag tänker på ärren, som följer oss genom livet...

PS: Idag har jag tankarna någon annanstans... Jävla hundar!

3 kommentarer:

Petra H sa...

Ojoj, vilket konstigt ärr och konstigt att du inte märkte när du fick det. Gillar inte maneter, finns det många sådana i Medelhavet? (har inte badat i Medelhavet på 5 år!)
Ja, ärren vi bär med oss i livet... Man får se det som att man utvecklas och växer med alla erfarenheter, dåliga likväl som de goda.
Kram!

Bella sa...

Ja, väldigt konstigt? Det bara fanns där en eftermiddag... gör/gjorde inte ont men det är inte så snyggt. Får se om det blir mindre med tiden...

Ja, ärren bär man med sig...

Bella sa...

Ja, det finns maneter i medelhavet. Inte så många i år vad jag vet...
Det var invasion för några somrar sedan...