5 nov. 2010

Dagens funderingar...

"...ju mer jag ser, desto mindre vill jag ha..."
Läser inne hos Trendenser om att hon faktiskt inte shoppar så ofta även om man säkert kan tro det, då hon bloggar om nya saker (inredning o möbler) varje dag.

Det låter typiskt för nån som jobbar i branschen. För många tror att om man jobbar med design, mode, inredning etc så är man väl shopoholic. Älskar att shoppa nytt. Alltid! Men de flesta jag känner är just tvärtom. De överväger sina köp mycket mer. De tänker igenom. De funderar. De väljer bara den där, just den där, för att...

Jag känner igen mig i hennes ord. Jag får dåligt samvete när jag shoppar. Jag tänker noga igenom alla mina inköp. Vill jag verkligen ha den här? Behöver jag den? Kommer jag vilja ha kvar den (resten av livet)? Är den värt det priset? Kommer jag använda den?

Vill aldrig (mer) fylla varken mitt hem eller garderoben med onödiga impulsköp som bara ger mig dåligt samvete (- har nog att göra med att jag städat ur ett proppfullt dödsbo?)

När jag var yngre och drömde om modeyrket var shopping ett sätt att känna mig närmare drömmen. Jag älskade kläder. Shoppade en hel del... Men direkt när jag började jobba som modedesigner. Kändes det inte längre lika kul att gå i butiker. På jobbet var vi redan några säsonger längre fram. Jag ville hellre bära provplagg. De senaste. De nya. Jag fick liksom en överdosering av mode på jobbet...

Nu handlar det nog om att jag känner mig lite skyldig när jag handlar nått som inte är mitt, SMiD, även om jag inte ens säljer det i butiken (som t.ex. barnkläder, inredning eller mat). Tänker: Skulle jag kunna göra det här själv??? Jag känner till inköpspris vs utpris till kund. Jag funderar över produktionen? Kvalitén? Materialet? Rättvisemärkt? Socialt ansvar?
Vill veta mer...

Att jobba i modebranschen har gjort mig till en kräsen medveten kund!

Jag har t.o.m lite dåligt samvete för påsarna i garderoben med etiketterna kvar på (om jag vill byta nått) till bebisen i magen... även om jag nästan varje kväll tar fram kläderna, skapar olika bebisoutfits och drömmer om framtiden... Det kanske blir skillnad när jag tvättar allt. Viker in fint i hyllan.
När han föds och behöver/använder det jag köpt?


PS. Nej, det är inte kostnaden (pengarna) jag har dåligt samvete för utan konsumtionen, att konsumera, köpbeteendet, köpbegäret, shoppinglusten??? Jag får fundera mer på varför...

Inga kommentarer: