10 dec. 2010

Globala familjer - utlandsmammor...

Jag hittade flera utlandsvenskar som bloggar om sina globala familjer när jag blogghoppade runt i lördags. Utlandsmammor som skriver om hur det är att leva och bo utomlands med sina barn. Att leva med en man från ett annat land. Kulturkrockar. Att barnen växer upp och blir världsmedborgare...

De första åren av min relation med I var fyllda av diskussioner, kulturkrockar, kriser... Det tog tid för mig att anpassa mig till Spanien, till en annan kultur, en annan uppfostran etc.

Efter några år kunde jag se på tv (på spanska), pratade med alla klass- /arbetskamrater (på spanska), jag levde vardagsliv (på spanska), förstod skämten, politiken, kulturen...
men jag vande mig aldrig vid den spanska familjen, släkten... (den äldre konservativa generationen - med I:s kusiner har jag jättebra relation)

Hur alla ansåg sig ha rätt att lägga sig i vårt liv, skulle vara med och besluta om viktiga delar av våra liv, hur skvallret spred sig som en löpeld, hur man pratade om andras vikt, lgh, bil, lön...
Att jag alltid skulle vara "svenskan" - hon med konstiga liberala åsikter och annorlunda livssyn! Hon som rörde till det i grytan;)

Sen jag flyttade tillbaka till Sverige har jag fått distans. Nu tar jag det mesta med en nypa salt. Låter dem hålla på. Skvallra...
Så länge jag och I är överens, bryr jag mig inte om resten, alla andras åsikter...

Men jag undrar hur det kommer att bli nu när vi får barn?

I vill att lille Dani ska bli svensk (svensk uppfostran, utbildning etc) medan jag vill att han ska känna sig lika hemma i båda länderna. Prata båda språken flytande. Äta köttbullar och paella. Tortilla de patata och falukorv. Blanda hejvilt!;) Leka med våra spanska vänners barn och mina svenska kompisars barn... Vara i Spanien på alla lov, om vi bor i Sverige. Hälsa på de spanska släktingarna...
- Bli vår son, en galen blandning mellan oss, Spanien och Sverige!?!

Jag hoppas att han ska bli världsmedborgare.
Kan tänka mig bo utomlands (Nej, då menar jag inte Spanien - Spanien är lika hemma som Sverige för mig) några år när han är liten...

PS: Men jag kan inte låta bli att undra, hur framtiden skulle ha blivit om I:s föräldrar levde...?

2 kommentarer:

Emma sa...

Oj! Vad du har bloggat idag. Vill I att Dani ska bli helsvensk och inte alls spansk?? Eller missförstod jag? Jag håller med dig, bägge kulturer är viktiga för barnet att känna sig samhörig i. Sen blir ju antagligen landet man växer upp i det som känns MEST hemma...

Vi vet inte var vi kommer att vara när barn(en) börjar "stadga sig". Spanien? Sverige? Kanada? Den som lever får se... vi känner oss dock trygga i oss som enhet (familj) var vi än är och vi vill att lilla O ska tala bägge våra språk och känna till bägge våra länder.

Härligt att du trivs med graviditeten. Det är ju något helt fantastiskt, skönt att också kunna / få njuta av det då.Det gjorde jag med, för det mesta.

Och gör;)

Bella sa...

Jag bloggar ikapp;)

Jo, du förstod rätt. I har nån konstig idé (iallafall just nu) om att han vill att Dani ska bli svensk (eller mer svensk än spansk). Han vill att Dani ska gå på dagis/skola etc här. Jag tror han fortfarande har nån drömbilden om sverige och svenskarna och är trött på Spanien/spanjorer.

Vi får se... Men som du skriver blir barnet format av landet de växer upp i, går på dagis, träffar kompisar etc. Jag tycker båda kulturerna är lika viktiga och hoppas Dani får ta del av båda.

Jag tror också att enheten, familjen är tryggheten för barnet. Nej, om framtiden vet man ingenting. Tror inte mina föräldrar väntade sig att "förlora" båda sina barn genom att köpa ett sommarställe i Spanien;) Förändra våra (och deras) liv och framtid för alltid...

De verkar finnas så många gravida som inte känner som jag, så jag är ännu lyckligare att min kropp tycker om att vara gravid. Att lyckohormonerna flödar. Jag väntade mig faktiskt att jag skulle bli som jag var när jag hade PMS (en svartsjuk, grälsjuk bitch;) så både jag och I är glada!!!

Jag är glad att jag är så närvarande. Utan stress, press, krav. Kan njuta av den här tiden...