11 apr. 2011

Mammatankar - Barnuppfostran i Spanien vs Sverige?

I kommer hem från Spanien med en hög chockande skvaller: som att hans gravida kusin röker (men bara 5 cigg om dan) - att hon inte ska amma (ingen av vännerna ammar) - att de båda kommer röka inomhus även när bebisen föds etc.

I:s gravida kusin är en av mina bästa vänner i Barcelona men jag undrar hur våran relation kommer förändras genom föräldraskapet och skillnaderna kring våra barns uppfostran? Kan jag umgås med någon som sitter och röker med sin bebis på armen? Vill jag vistas med lille Dani bland människor som röker (inomhus)?

I säger att han insåg hur svensk jag är, hur svenskt vi uppfostrar och behandlar Dani när han var i Spanien, i Barcelona på besök och berättade och visade bilder för delar av den spanska släkten och hans vänner.

Det tar ett tag innan jag förstår. För jag ser det inte som stora skillnader. I förklarar att t.ex. ingen kom på besök här första månaden. Att vi är lugna, tysta och att Dani inte flyttas runt bland släktingar och vänner på besök. Dygnsrytmen, rutinerna. Att vi skämmer bort honom (med för mycket kärlek o närhet). Att jag ammar. Bara det att vi har en modern barnvagn, moderna barnkläder, moderna barnsaker. De tycker vi är annorlunda, svenskar...

De förstår heller inte min jämställdhetsvision. Mamman ska ju ta hand om bebisen. Mamman och mormor fixar det. Allt? Pappan kan fortsätta leva sitt liv som vanligt? (blir bara lekfarbror?)

För mig är det här normalt. Mitt sätt. Det som kommer att bli vårt. Det finns inga farföräldrar som lär I det spanska sättet. Ingen som ifrågasätter. Jag inser nu att Dani kommer bli mer svensk än spansk hur vi än gör. För vi gör på mitt sätt, jag är mamman, jag bestämmer mer...

Ska bli spännande att se hur det går när vi kommer till Spanien. När den spanska släkten börjar lägga sig i. Tycka och tänka.

4 kommentarer:

Petra H sa...

Jag åt lunch med en [i Belgien född] italiensk-spansk väninna som berättade om det mest chockerande tv-program hon hade sett på länge... om Sverige!! Det hade handlat om hur man inte får aga barn i Sverige och hur bl.a en familj hade förlorat vårdnaden av sina fyra barn för att ett av barnen hade hävdat (utan grund??) att en av föräldrarna hade "typ dragit honom / henne i armen". Jag försökte förklara det svenska förbudet mot aga men hon var väldigt skeptisk. Hennes dotter är 4 år gammal och hon sa att hon ger henne inte örfilar men nog drar hon i henne ibland eller "klappar" till henne lite hårt.
Jag undrar också hur det kommer att gå med svärfamiljen och barn... men som tur är röker "bara" svärfar och allt som oftast ute (och han skulle inte säga emot om jag bad honom att inte röka i närheten av vårt barn, det är jag säker på). Och som tur är umgås inte familjen, som är relativt stor (O har 4 syskon) inte med andra släktingar så det kommer förhoppningsvis inte att bli för mycket besökande, gullande och pussande på av främmande människor. Vi kommer inte heller att åka till Spanien förrän till jul och då är ju barnet 3 månader, inte längre pyttelitet. Skönt!
Men visst, jag funderar sååå mycket på alla de där kulturkrockarna som kan komma som man inte riktigt har insett än..
KRAM!

Yo...la madrileña sa...

Hola,

Men ni kör ju trots allt det spanska sättet att leva..."Du bär byxorna i förhållandet" (tu llevas los pantalones en la relación)!!! :-) Det är ju typiskt spanskt. Mammorna/fruarna är ALLTID de som bestämmer! Så inget nytt här inte! ;-)

Saludos desde Madrid,
La Madrileña

Bella sa...

@kulturkrockar! Ja, aga eller den där lilla smällen bak i blöjan har varit en stor disskution med de spanska släktingarna. Jag kommer ALDRIG låta I göra det, även om det inte gör ont...


@Yo...
He he... Det är därför jag är tillsammans med en spanjor!!! Så jag får bestämma. Passar mig perfekt!!!

Emmma sa...

Ibland tackar jag gudarna som inte bor med spanska släkten. Och när nästa barn kommer vill jag inte vara i Spanien, det var alldeles för mycket spring och I fattade inte riktigt han heller. Men jag har katalanska vänner i Spanien som resonerar som jag -det förvanade mig. De sa inte till sina sláktingar när de akte till BB. (Att säga det och förvänta sig förstaelse är Överkurs)

Rökning, bilbarnstol etc. har jag inga problem med- hans familj varken röker eller vägrar säkerheten. Att köra efter nagra glas vin är en annan femma...eller att dricka som gravid. "no pasa naaaada"

Just blöjdasken hade jag en diskussion med I's bror om. NEJ säger jag. Annan form av aga är det inte tu tal om dock- tack och lov.

Och sa örhängena...

Men faktum är att inte ens vi svenska mammor resonerar likadant vad gäller barnuppfostran. Det är aldrig lätt...