8 apr. 2011

Mammatankar - ensam mamma...

Jag är så imponerad av alla ensamstående mammor. Alla nyblivna mammor där pappan börjar jobba efter 10 dagar... som klarar av detta helt själva. Varje dag. Varje natt. Som inte blir sittande i soffan/sängen hela dagen oduschade, med kräk i håret, bröstmjölksfläckig tröja, utan ha ätit varken frukost, lunch eller middag... utan att ha hunnit med att plocka, tvätta etc.

Mammaledighet. Smaka på ordet. Delen om ledigheten låter väldigt bra... men jag vet nu att det är ett heltidsjobb att ta hand om en nyfödd. Jag har ändå tur. En lugn nöjd bebis som ibland sover 2-3 timmar i sträck. Flera gånger per dag.

Ändå hinner inte jag med så mycket. Lillen somnar och eftersom jag inte vet i förväg hur länge han kommer sova börjar jag att göra det viktigaste:
gå på toa, få i mig nått att äta / dricka.
Nästa steg (om han fort. sover) duscha, byta om till rena kläder.
Tredje: sova.
Fjärde: plocka, sätta på tvättmaskinen etc.
Femte: datorn, svara på mail, blogga...

Om några timmar kommer I tillbka hit. Jag får avlastning. Någon annan som byter blöja, söver, vaggar och myser med Dani. Så jag inte behöver följa min prio lista utan hinner med nästan allt på den... varje dag.
Vilken LYX!!!

Min ensam mamma vecka har gått väldigt bra. Över förväntan. Jag har haft lite hjälp av min mamma, mormor. Hon lagar ju t.ex mat varje kväll. Men bara det att nån håller honom en stund så man kan gå på toa ifred...

Jag tycker om känslan av att jag klarar det här (mammalivet) helt själv. För mig var det viktigt redan innan jag bestämde mig för att försöka bli mamma att jag ville och skulle klara av det på egen hand. Man vet ju aldrig vad som händer i livet... Nu vet jag. Jag fixar det här!

Jag har vuxit in i min mammaroll de senaste dagarna - Dani har också vuxit. Han ser mig, studerar mitt ansikte, vänder sig efter ljud. Han kan roa sig själv korta stunder på lapptäcket. Ligger och sprattlar, gurglar och tittar sig omkring...

PS: Just nu, kl 11 (varit vaken sen 7) sitter jag oduschad, med kräk/mjölk på kläderna sen inatt, med en halväten frukost bredvid och en halvsovande Dani på ena armen...

2 kommentarer:

Eva sa...

Babysitter är en mammas bästa vän! Om barnet tycker om den vill säga. Stella älskar att sitta i sin.

Mari sa...

Så där var jag med första barnet; så fort han somnade passade jag på att tvätta, städa, allt. Jag hade ångest hur jag skulle klara av att duscha tills en bekant kläckte det självklara; ställ in babysittern i badrummet. Ibland funkar inte amningshjärnan.

Andra barnet gav jag upp alla såna försök. Alltså; jag gick inte runt i morgonrock (var tvungen att ta mig till dagmamman med den äldre) men jag sov verkligen när han sov. Jag ställde inte längre krav på mig själv. Kom nån hem till oss fick de acceptera leksaker här och var; vi var nyblivna tvåbarnsföräldrar.