27 sep. 2011

Så vad gör jag när jag inte bloggar...


eller SOVER: Jo, jag läser tidningar och böcker!

Dani sover. Jag fick mig en kort siesta så jag stupar inte i säng ikväll. Dani vaknar mer eller mindre en gång i timmen. Hela natten. Varje natt. Skriker. Ingenting fungerar förutom bröstet. Då slocknar han direkt. Jag lägger ner honom. Somnar. Vaknar av skriket. Han har aldrig skrikit förut. Nu tror jag han vet att om han inte skriker får han inte bröstet. Får inte komma upp.

Jag försöker söva om honom i sin säng. Lära honom somna om själv. Med smek, buff, sång. Allt möjligt. Allt förutom bröstet. Gungar honom i famnen. Men nej, inte förrän jag ger bröstet får han som han vill. Somnar. Jag är hans slav. Han vet att vid 3-4 tiden orkar jag inte längre...

Inatt sov han ganska bra. Vaknade BARA 4 gånger. Jag hoppas förändringen är över. Att han vant sig. Vid sitt nya liv...

På dagarna är han sitt vanliga goa glada jag. Älskar dans, rörelse, sång, rim, ramsor och vi spelar Barnkammarbokens visor och Hujedamej av Astrid Lindgren och jag sjunger högt, falskt, och minns sakta alla texterna...

Jag har länge funderat på ett inlägg om mat, sömn och nya rutiner. Dani vill inte äta de svenska barnmatburkarna. De utan salt;) Smakar för lite? Han äter gröten, fruktpurén. Fick suga på en brödbit. Men maten. Har testat alla olika märken. Sorter. Det mesta hamnar i soptunnan. Antingen så hulkar han för småbitarna. Eller så spottar han ut. Grimaserar. Har hittat 2-3 sorter som funkar. Typ Majs, Potatis, Morot. Jobbigt! Han behöver ju annan mat.

Funderar på att börja laga mat själv igen. (När I kommer...) Kanske börja prova med hela bitar. Han suger ju på allt. Annat!

Det är fullt upp. Att vara ensam hemma med en bebis. När man inte (aldrig) får sova ut. Jag har gått runt som en zombie sen jag kom hem. Förkylningen vill inte riktig ge med sig. Så bloggen hamnar sist på listan.

Jag har iallafall handlat allt vi behöver. Tar långa barnvagnspromenader i det fina höstvädret. Älskar att få sova med tjockt duntäcke. Ha på mig kläder. Dricka varmt te. Slötittar lite på svensk tv. Funderar på att hyra film. När och om jag nu hinner se den...

Måste gå ner till min butik. Ja, det är fortfarande MIN även om det inte känns så. Vill inte. Svårt att förklara varför. Känns jobbigt. Orkar inte. Ta tag i. Besluta. Bestämma. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Lärdom: Skriv allt i avtalet. Även det som du aldrig tro kommer hända. Det oförutsägbara.

Dani skrek till. Ropade. Ond cirkel jag hamnat i med bröstet som napp. Dani suger inte på napp. Inte på tummen heller. Utan på mig. Bröstet är tröst. Så borde det inte vara... Måste orka försöka förändra. Hjälp!

Funderingarna. SMiD. Jobba halvtid i vår? Butiken. Mammaledig. Förskola. Nytt jobb? Framtidsplaneringen... Ge upp drömmen???

23 sep. 2011

Att skapa en 5-års plan...

Jag anmälde ju Dani till förskola i Göteborg via nätet. För att börja när han var 1 så jag kunde börja jobba. Heltid. Fick aldrig någon bekräftelse att Dani nu står i förskolekö så igår ringde jag:

- Men det har ju bara gått en månad! (lång handläggningstid...?)

Iallafall. Jag frågade. Det man egentligen undrar. När hon trodde att Dani skulle få förskoleplats. I centrum. Svaret kom direkt: Augusti 2012. När han är 1½...

Tips! Om ni vill ha plats till barnet är 1½ i centrala Göteborg, ställ de i kö redan nu, så får ni ett tidigare könummer och mer troligen förstahandsvalet!

Det förändrade mina planer. Får nog ta mig en funderare... Ska I ta hand om Dani medan jag jobbar heltid, deltid, i butiken? Hur blir det nästa sommar om jag jobbar i Sverige och I i Spanien? Vem tar hand om Dani?

Även fristående privata förskolor börjar barnen vid 1½ men så kom tanken att Dani ska ju faktiskt gå på förskola tills han börjar skolan. Shit! Om fem år? Halva hans barndom. Stort beslut. Viktigt att det är en bra förskola.

Söka förskola i andra stadsdelar? Beror ju på vart jag kommer jobba?

Stora barngrupper på kommunala? Ska kanske söka föräldrakooperativ? Har jag tid med det? Heltid i modebranschen + ensam med barn? (jag skriver ensam då I troligen inte kommer jobba i Sverige utan någon annanstans och om han jobbar som pilot är han borta halva tiden / hemma halva?) Städa, fixa, hjälpa till? Följa med på utflykter? Mmh...?

Vilket typ av mamma kommer jag vara, vill jag vara? Hur mycket vill jag ha att säga till om? Hur delaktig vill jag vara? Dani är ju viktigast!

Dagmamma? Dagbarnvårdare? familjedaghem? Vad googlar man: pedadogisk omsorg?

Om jag bara jobbar deltid under våren? Är i Spanien nästa sommar? Är mammaledig tills Dani är 1½? Hur blir det då med lägenhetsdrömmarna...?

Jag får nog göra en 5-års plan: jobb, boende, livstil, ekonomi - förskola

Tyvärr får jag inte ihop det med att driva eget, butik, utan fast inkomst, ekonomisk trygghet...

Blir nog att söka nytt jobb tills nästa höst, men vad? Nej, modedesigner står inte högst på listan men gärna något annat i modebranschen, designbranschen...

Puh! + lite för lite sömn de senaste nätterna, nattamningshjärnan funkar sisådär;)

21 sep. 2011

Nya "svenska" rutiner...

Jag googlar "feber av vaccin" - "kräks upp alvedon", behöver inte berätta mer eller? Jag ler åt mina tidigare googlingar: tripp trapp stol, sjal upp till 20kg, ergo vs manduca, kalorier förbränner amning (500-700 kcal/dag), bebis förstoppning (ger redan katrinplommonpuré till gröten), hur mycket vatten 7 månaders bebis?

(Dani dricker mellan 10-30ml vatten till maten o gröten men här är det ju inte lika varmt som i Spanien + jag kör fortfarande på friamning - kan förstoppningen ändå vara vattenbrist? Intolerans? BVC rekommenderade att byta ut majsvällingen mot havre, ska sakta börja introducera gluten nu...)

Det gick jättebra hos BVC. Dani är en stor frisk kille. Inte undra att st. 74 var för liten. Hade tur och fick en läkartid samtidigt. Han fick sin 5-månaders vaccin som 7-månaders. Tyvärr hade han feber (38,4) inatt och är lite grinigare än vanligt. Spyr upp alvedonen. Allergisk? Nu sover han till slut...

Det är första gången Dani har feber, första gången han är sjuk. Jag är en mycket lugnare mamma nu, än för några månader sedan. Orolig men inte rädd. Skönt!

Förändringen tog tre jobbiga nätter sen så sov Dani bättre. I sin nya spjälsäng. Jag i sängen bredvid. Jag ammar 2-3 ggr. Borde försöka sluta enligt BVC. Dani är även lugnare, nöjdare på dagarna. Tillbaka till sitt goa glada vanliga jag!

Vi flyttade om i mitt rum. Rensade, röjde, städade och fixade. Ställde undan mina flyttkassar, mitt porslin, så länge. Köpte förvaringslådor. Böckerna åkte in i bokhyllan. I:s alla burkar i ett skåp i köket. Ja, i älskar sina spanska skaldjursburkar: sardiner, sardeller, bläckfisk, musslor, berberechos - vad heter det på svenska?;)

Har varit flera små rundor på stan. Dani vänjer sig sakta vid att åka längre stunder i vagnen. Somnar (utan bröstet - wow!). Köpt resten av min långa inköpslista. Nu fattas bara en ny bilbarnstol. Sparkdräkt och pyjamas är favoriterna. Hos Dani. Det känns väl ungefär lika fritt som i blöja. Ja, så jag letar bekväma, praktiska, funktionella plagg. Hade en lista där jag prickade av. Lätt att förköpa sig. Köpa saker man inte behöver. Inte kommer använda. Bara för att barnkläder är så söta. Onödiga utgifter!

Dock så vill Dani helst vara i famnen. Börjar få riktigt snygga armmuskler, dock är det väl inte så bra att bära runt på en elva kg - bebis hela dagarna. Funderar på att köpa en Ergobaby eller Manduca. En bärsele, bärsjal upp till 18-20 kg. Nån som rekommenderar? Det skulle vara skönt att bara kunna springa ner till Hemköp.

På BVC pratade vi nya rutiner, nattningsrutiner, sova hela natten, nattamning. Mat - rutiner. Vad, när. Hur jag ska lägga upp dagen! Att han sover länge och somnar sent. Nej, det ska barn inte göra i Sverige;) Jag funderade på när barn äter de olika målen på dagis? Nån som kan svara? Nästa googling... Matrutiner för en 7-8 månaders bebis?

Jag har gått ner ännu mer i vikt, är nu på startvikt - 2kg. Därför googlade jag hur många kalorier man egentligen förbränner när man ammar. 500-700 kcal per dag. Undrar också hur mycket bröstmjölk andra har, producerar nog lite men ofta vilket gör att Dani småäter. När jag pumpat blir det ungefär 100ml- båda brösten. Vet att alla inte går ner i vikt under amningen men jag får nog försöka äta ännu mer. Tycker jag äter jämt. Men jag har i och för sig ansträngt mig, rört mig mer den senaste veckan, jag som bara brukade sitta stilla, i en solstol...

Jag o I skypar. Så han ska få se lillen. Dani höra I:s spanska röst. Han tittar sig frågande omkring och undrar vart ljudet, rösten, kommer ifrån. Han förstår inte videon. Ser kanske inte I:s ansikte? Tyvärr. Men det är ju ändå spännande och kul med den nya teknologin... Så långt borta men ändå så nära!

17 sep. 2011

Så är det när man levt halva livet i bara blöja...

Bara en snabb lägesuppdatering: Vi är hemma! Resan gick bra, Dani sov nästan hela tiden men jag fick bara 3h timmars sömn (ej i sträck) och vi fick köra förbjudet med Dani i min famn (som bara grät) för att hinna med flighten...

Nästa natt snittade jag 5 timmar (ej i sträck de heller) - Dani var väldigt orolig och vaknade minst en gång i timmen. Gallskrikandes! Frös? Tyckte inte om filten, pyjamas. Ville bara ligga i min famn vid bröstet. Så där fick jag sitta i sängen, nynnandes och gungandes, hela natten.

Så jag har vandrat runt här som en levande zombie med en dunderförkylning. Ja, lite sjuk på det som det inte var tillräckligt. Näsan rinner, ögonen röda, ont i halsen. Kände mig pinsam ofixad i kön på hemköp när några upppiffade mammor stod bredvid, stylade, sminkade, i höga klackar - jag med en gnällig bebis på armen. Ja, för Dani gnäller som han aldrig gnällt. Vill bara vara i famnen. Hela tiden. Knappt ens sitta i vagnen. Mammig.

Jo, för er som undrar så märker bebisar av förändringar. Speciellt om det är 15 graders skillnad. Om de levt i blöja i 30 grader halva livet och helt plötsligt ska ha kläder på sig. Frysa?

Det blev ett snabbt besök på stan. Varma kläder till Dani eller kläder. st. 74-80. In och ut i några butiker. Nej, hittade inget. Tycker varken om mönstrat 70-tal eller färgglatt barnsligt så... Fick lite panik. Beslutsångest. Välja personlighet till Dani. Vem ska han vara genom sina kläder. Vill tycka om det jag köper. Till slut shoppade jag en halv vintergarderob + overaller på åhlens. Svart - blått, tufft och funktionellt! Allt matchar allt - går att tvätta ihop.

Dani tycker inte om den svenska barnmaten. Osaltad. Osockrad. Vilken skillnad, det märks. Jag smakade. Här smakar barnmatsburken ungefär som hemmagjord. Gröten o vällingen funkar iallafall för de är ju samma som min pappa köpte med ner.

Så jag har fullt upp. Min mamma stannade iallafall hemma i två dagar och hjälpte mig. Kommer ju inte ens ut ur lgh utan hjälp. Man kan inte köra in vagnen i hissen utan måste fälla ihop. Det är inte lätt med en bebis på armen o vang på den andra.

Mina supergulliga föräldrar hade köpt och monterat en spjälsäng, som Dani nu sover sina siestor i för att sakta vänja sig... En barnmatstol. Hoppgunga. Gåstol (som man även kan gunga i). Så Dani har massor av nya roliga spännade leksaker! De stod på min "att köpa"-lista men det där att hinna gå i butiker när man är ensam med en gnällig bebis...

För att inte tala om kaoset i mitt rum. Alla flyttkassar. Alla saker. Det kommer ta ett tag att komma iordning, få sova ut, bli frisk, finna nya rutiner så det kommer nog vara lite lugnt här nån vecka...

11 sep. 2011

Hejdå sommarparadiset!

Så är det sista dagen. Jag har just simmat en lång stund i Medelhavet. Legat raklång och flutit med öronen under vattenytan. Lyssnat på mitt dunkande hjärta. På plaskandet. Studerat den klarblå himmelen. ett sista dopp.

En varm dusch senare, en tvättmaskin. Sitter jag nu här. På terassen. I skuggan. 26grader. Jag borde sitta i solstolen. Inte vid datorn. Men.

Jag saknar redan den färska frukten varje morgon. Att duscha med öppet fönster. Soltorkad tvätt. Att laga mat med havsutsikt. Att vara ute nästan hela dagen. Den underbara doften av blommor, gräs, tång och saltvatten. Solen. Värmen.

Myggorna kommer jag dock inte sakna... Dödade flera st. Inatt. Dani vaknade bara 2 ggr. Ena gången la jag honom vid bröstet för jag stod inte ut längre med silikontuttarna,..

Så, jag städar. Tvättar. Torkar. Allt måste rengöras. Här kan man inte råka lämna nått. Glömma.

Imorgon åker vi till Cartagena. Hälsar på gammelfarmor. Släkten.

Om några dagar tar jag Dani, vagnen, bilbarnstolen, min stora väska, skötväskan och tar den supertidiga flighten hem. Till Sverige. Där väntar mormor o morfar. Mamma o Pappa.

Så om det är tyst några dagar vet ni varför. Jag har fullt upp med den spanska släkten. Jag ska försöka ladda upp några foton. Som avslut. Som hejdå till den långa härliga mammalediga sommaren...

9 sep. 2011

Sova hela natten?

För första gången på flera veckor vaknade jag utvilad. Efter att ha sovit väldigt dåligt börjar jag fundera på drastiska lösningar. Men så kom jag ihåg att Dani sov ju väldigt bra när vi kom hit och vi sov i I:s dubbelsäng. Han sov nån gång 6h i sträck vill jag minnas... Sagt o gjort. Han är nog för stor, tung för vaggan. Är obekväm. Den är ju bara en resevagga. Som vi fått låna. för på dagen sover han 2h på förmiddagen och två timmar på eftermiddagen i soffan... Utsträckt och nöjd.

Inatt sov vi i mina föräldrars dubbelsäng. Jag o Dani. Dani sov 4h, mat, 3h, mat, 2h mat, 2h - totalt 11 h. Från 22-09. Somnade om vid bröstet. Jag sov. Ja, för även om Dani sover så sover inte alltid jag...

Att bara behöva vakna 4ggr. Wow! Tror jag har varit uppe säkert 8- 10 ggr de senaste nätterna...Dani brukar vakna till några gånger. Tror när han kissar. Sen inte kunnat somna om själv utan väckt mig med sina rörelser. Så jag fått söva honom med tutten. Börjar förstå det där de säger med att lära barnet somna om själva...

Nya rutiner snart. Vi får se hur Dani reagerar på hemresan. Sverige. Allt nytt. Även om han bott där tidigare så minns han nog inte det... Han får samsova med mig dagarna som är kvar. Så får vi se hur det går att sova i den nya spjälsängen när vi kommer hem...

Anledningen till att jag inte vill samsova är att hemma är sängen bara 1,20 och då får jag väldigt lite plats bredvid. Sover inte så bra. Att I och jag inte kan sova ihop. Sova alla tre. Tillsammans.

Har läst att snart början en oroligare period och att det kan vara bra att hålla på fasta sömnrutiner. Läggning. Funderar på hur de ska se ut i Sverige. Här går jag och lägger mig med Dani vid 22. Och så vaknar vi vid 09. Myser en stund i sängen... Funkar jäätebra för oss nu men kanske inte så bra sen, med jobb, dagis etc. Dani tar nästan alltid en liten lur vid sju- halvåtta. Då kanske det är bra att vara nattklar. Badad. Med pyjamas etc.

Jag är inte mycket för hårda strikta rutiner. Men det känns ändå bra att ha lite koll. Göra ungefär lika varje dag. Dani är nästan en klocka. Äter samma tider. Sover. Etc. Han har skapat sina egna rutiner. Som nu är våra. Frukt vid 10. Lunch vid 13. mellanmål vid 16. Gröt vid 19. Välling innan läggdags. Ja, dani får nu en halv portion gröt och en halv portion välling innan läggdags. Sover bättre. Han är så söt när han ligger och suger på nappflaskan... Så vuxen. Vill hålla själv. Ja, han vill hålla i skeden själv när han äter med. Så nu får han en egen sked. Ber om påfyllning genom att ge mig skeden. Är det normalt för en 6 1/2 månaders?

Ja, tröttheten. Sömnbristen. Jag som älskar att sova. Hade sova som fritidssyssla... Jag hoppas Dani snart sover hela natten. Iallafall 6h timmar i sträck. Läste nånstans att bebisar som sover mellan 00 -05 anses sova hela natten... Sen gäller det att även jag sover. Vanan att vakna var och varann timma sitter i. Ligger vaken och studerar Dani sovandes. Hans lugna ljudlösa andetag. Den lilla kroppen. Hans ansiktsdrag. Så söt. Så fridfull. Hjärtat fylls av kärlek. Min son. Mitt barn. Min. Mitt allt!

8 sep. 2011

Gravid- o mammatankar i bloggarkivet...

Jag klickar på februari månad i bloggarkivet nere i högerspalten. Finner bilder på en nyfödd Dani. På en artikel om mig i GP. Gravidmagen. Tankarna och funderingarna...

Jag älskar att blogga just av den här anledningen. Att man kan gå tillbaka. Läsa. Återuppleva. Minnas.

Har nästan glömt hur det var att vara gravid. Min stora magen. Hur det kändes när Dani rörde sig därinne. Oron. Förväntningarna. Frågorna.

Ja, för helt plötsligt är bebisen bara här. Så självklart! Ligger där på ditt bröst och sneglar på dig. Du har blivit mamma. Den där abstrakta magen är nu ditt älskade underbara lilla barn. En färdig perfekt liten skapelse. Som liknar dig. En miniatyr av er. En blandning. En personlighet.

Jag ska skriva ut alla gravid och mammatankar. Skapa en liten bok. Spara för framtiden...

7 sep. 2011

Leva i nuet och tankarna på framtiden...

Det kanske låter konstigt det där med att samtidigt som jag pratar om giftermål med I pratar jag om att köpa lägenhet ensam. Ett liv i Sverige, med eller utan honom. Jag och I lever nog av flera olika anlednngar i en modern relation. Lite som särbo med delad ekonomi. Var och en har egna mål i livet. Vi vill olika saker men samtidigt vill vi vara tillsammans.

För mig är det väldigt viktigt att få göra det jag vill. Jobba med det jag drömmer om. Design. För I att få flyga. Jag skulle aldrig be honom att ge upp sina drömmar för min skull medan jag var beredd att ge upp mina för hans. Men. Jag ångrade mig. Levde ett år, i en liten spansk kuststad. Cambrils. I jobbade och jag väntade...

Så plötsligt en dag tog jag ett beslut. Att sluta vara den typiska tjejen, som ger upp sina drömmar för kärleken. Den stora kärleken. För barn. Hem. Så jag tog mitt pick o pack. Flyttade hem till mina föräldrar i sverige och bestämde mig för att satsa på mina drömmar...

3 år senare. Sitter jag här med en liten bebis, tillsammans med en spanjor och vi på bor på långdistans. Sverige - Spanien. Jag har jobb i Sverige. Han har jobb här. Egenföretagare. Båda två. Med massor av jobb drömmar. Ja, för båda våras drömmar handlar om att få jobba. Med det vi vill. Det vi alltid drömt om.

Mammaledigheten har varit en paus i mitt liv. Jag har verkligen stannat upp. Reflekterat. Funderat. Ältat. Haft tid att tänka. Varit helt närvarande. Här och nu. Njutit.

Jag och I pratar om butiken. Min dröm. Mitt klädmärke. Så många års slit, tid, tårar... Ja, under flera år har jag lagt min själ i detta projektet. Mitt lilla livsprojekt. Gjort allt. Själv. Är jag beredd att ge upp? Lämna och gå vidare...

I pratade om el ave Fenix - Fenix fågeln som reser sig upp ur askan... Börjar om pånytt...

Det är inte ofta man får chansen att stanna upp. Verkligen tänka igenom ett beslut. Börja om från början. Gör om gör rätt.

Ni som har hängt med ett tag vet hur döden påverkat mig. På hur jag nu bara fokuserar på det som gör mig lycklig. På att göra mig själv lycklig. Att fokusera på det som är viktigt livet. Kärleken. Familjen. Dani. Ja, att få barn var min största dröm...att föda liv. Skapa liv.

så vad gör mig lycklig. Jobba. Flow. När kreativiten flödar och hjärnan är full med inspirerande idéer. Det är det jag drömmer om. Lever för. Kämpar för. Känslan av kreativt flow. Då mår jag som bäst!

Jag drömmer om att design, formgiva. Genomföra projekt. Jobba med det jag brinner för. Att få leva drömmen. Att den fungerar. I verkligheten. Fylla hjärnan, hjärtat, själen...

Ja, det gör mig lycklig.

Jag plöjer tidningarna, sommarnumrena, läser om entreprenörer. Människor som drivs av en inre dröm. Att skapa ett livsprojekt. Ignorerar den där tvivlande rösten och vågar. Njuter av äventyret. bergodalbanan. Livet.

Så kommer den stora frågan. Vart vill jag vara om 10 år?

Någon säger att det viktigaste är att hitta sin plats i livet. Veta vad man är duktig på. Gör bra. Vad man vill... Vad som gör en lycklig!

Jag klottrar ner idéer på A4 sidor. Funderar. Skriver här. Det är mitt sätt att komma vidare. Mitt bollplank. Med mig själv.

Många bloggare har beskrivit sig själva uppe i högerspalten. Jag börjar: modedesigner. Egenföretagare. Butiksägare. Entreprenör? drömmare... Ja, vem vill jag vara? Hur skulle jag beskriva mig själv.

Mamma. Ja, det viktigaste är att jag aldrig vill tillbaka till ekorrhjulet. Stressen. Till att allt snurrar så fort som det gjorde i modebranschen. På Massimo dutti. Pendla till jobbet. Nej, tack! Jag vill vara en närvarande mamma till dani. Ha tid. Lugnet att sitta på en lekpark i timmar. Njuta av att leka på golvet. Studera och upptäcka världen tillsammans. Tid att uppleva mitt barn. Lära känna honom. En liten personlighet växer fram framför mina ögon.

Så en natt dålig sömn. Sömnbristen gör mig till en levande zombie. Tillbaka till de fysiska behovet. Sömn. Mat. Drömmer om att få sova en heö natt. Jag lyssnar på kroppen. Min kropp. Idag tar dani en siesta ensam. Jag orkar. Utan.

Det är ett heltidsjobb att vara hemma med ett bebis. Många av sommarens diskussioner mellan I och mig handlar om saker som sömn. Att jag behöver få sova. Jag har tagit alla nätter. Alla. Ja, jag ammar... Orättvist? Eller att I nästan aldrig är helt närvarande. Han har svårt att släppa iphonen. Njuta av att bara vara med Dani. Jag tycker han missar det mest fantastiska...

Att vara här och nu. Njuta av stunden. Mindfullness. Leva i nuet.

Säger jag som har 17 listor om allt som ska göras, tas med, inte glömmas, städas, köpas... Men det är just så jag får bort alla andra tankar. Genom att skriva av mig dem...

6 sep. 2011

Mitt stora feta spanska bröllop

Har ni sett filmen "mitt stora feta grekiska bröllop"?

Jag skrattade. Igenkännande. Ja, för I:s släkt är precis så påträngande. Bullrig och hög. Alla pratar i mun på varandra. Alla tycker om allt. Har åsikter. Lägger sig i. Kommenterar. Pratar bakom ryggen, skvallrar.

Min svärmor, som tyvärr inte lever längre. Önskade sig över allt annat ett stort katolskt kyrkbröllop. Där hon fick bestämma. Allt. Bjuda in gästerna. Boka kyrka. Döpa och konfirmera mig. Banketten skulle självklart hållas i marinofficerarnas sal. Menyn skulle vara spansk.

När vi pratar stort pratar vi inte med svenska mått mätt. Här är ett normal bröllop runt 150-250 gäster. Alla släktingar, grannar, föräldrarnas vänner och arbetskamrater. Jag har varit på bröllop med 500 gäster. 500!

Att I:s familj har flera brudklänningskedjor gör det hela inte lättare. Jag skulle få välja vilken klänning jag ville. Det skulle vara deras present. Under flera år har jag visats bröllopsklänningar. Spets, volanger, broderad. Har ni sett SMiD? Jag är modedesigner...

Jag totalvägrade.

Ett tag funderade vi på att gifta oss i Sverige. Då skulle ju inte de kunna bestämma. Men jag fick panik genom att bara tänka på logistiken. Att flyga hem 100 spanska släktingar som aldrig rest tidigare. Hotell. Restauranger. Buss. Lite turistande. Som sen klagar... Nej, det var inte vad jag drömde om.

Så vi lever i synd. Dani är en oäkting. Vi fick för övrigt erbjudande att döpa honom, vi behövde bara komma dit;)

Jag har organiserat flera stora fester. Och jag anser inte det är värt jobbet. Pengarna. För en enda dag.

Men. Det är ju min privata åsikt!

Frånmadridtillhimmelen kommenterade inlägget under att nu ligger de man skänker brudparet på 160-190 euro per person. Vi brukar ge 100 per person (men murcia är inte madrid) men bara till de bröllop vi gått på och som varit nära vänner. Jag brukar inte heller gå med i kyrkan. Allt resande, sittande, böner. Nej, jag är ju agnostiker - ateist. För några år sedan hade alla brölloplistor. Eftersom man inte får bo tillsammans innan man gifter sig så har man troligen köpt en lägenhet som mer eller mindre möbleras med hjälp av bröllop. I Barcelona eller Madrid är "reglerna" inte lika hårda som på "landet".

Våra vänner tyckte vi skulle göra samma sak, tjäna lite pengar på släkten. Fy fan! Jag som bad min pappa till sin 70 års fest be de inbjudna att skänka pengar till hjärt-lungfonden. Han har ju opererat sitt hjärta. Nej, inga presenter eller pengar vill vi ha. Vi vill att ni kommer.

Så, hur ska vi nu fira? Jag sa drinkar på strandbaren, dans i sanden och nattdopp. Med närmaste familj och vänner. I undrade hur släktingarna skulle reagera. Han vill gärna gifta sig på båt. På havet. Så nu funderar vi på att bjuda in spanska släkten på en båttur (turist båt) med lite tapas och vin. Sen drinkar på

Vi får se... Jag tänker inte lyfta ett finger. Kanske sy mig en vitt sommarklänning. kanske köpa en billigt. Bara njuta. För vi gör ju det för kärlekens skull. Allt som har med den stora feta spanska släkten får I ta, organisera, bestämma och fixa. Precis som med dop av Dani. Om det är det du vill, organisera, betala, bjud in så kommer jag....

I Sverige går vi nog till rådhuset en vanlig torsdag...eller tisdag...

4 sep. 2011

Stunder av lycka....

Dani hade inte lust att sova inatt. Vaknade en gång i timmen och var även vaken två gånger, 1h mitt i natten. Låg i vaggan och jollrade. Provade rösten. Snurrade runt. Ville inte somna om. Dani sover nu. Jag kan inte sova. Typiskt. I jobbar. Så jag har en hel dag, ensam att se framemot. Borde försöka sova...

September kom med regn, svala vindar och jag fick riktiga höstkänslor. Sådana där mysiga. Hemma. Uppkrupen i soffan. Varmt te. Regnet smattrar. En bra film. Längtar hem.

Efter 4 månader med solsken och värme längtar jag till hösten. Att få ta på mig kläder. Undra om Dani kommer vänja sig vid att ha kläder på sig. Han har ju levt i bara blöja i flera månader. Jag måste snabbt springa och handla kläder när vi kommer hem. Höst - o vintern kläder till Dani. Funderar på vad som är bäst att köpa. Lutar åt en fleeceoverall och åkpåse. Han behöver nog inte en funktionsoverall denna vintern. Han kan ju inte gå än. Vilken storlek? Han växer ju så det knakar. Mysiga raggsockor. Tofflor. Mössa. Vantar. Fuskpolo.

Ja, jag planerar och funderar. Är mentalt redan hemma. Har börjat packa. Städa. Tvätta. Röja. Oroar mig lite för hemresan. Ensam med dani. Hur jag ska få med mig allt. Vagn. Bilbarnstol. Väska.

Njuter av de sista dagarna. Sparar stunder av lycka:

Jag och I satt på terassen häromdagen och tittade på sommaregnet. Njöt av nuet. Varandra. Pratade om åren vi varit tillsammans. 12. Att jag varit tillsammans med honom hela mitt vuxna liv. Träffade honom när jag var 18. Att det varit en bergodalbana. Flera olika liv. Glädje och sorg. Men vi är fortfarande vi. Så hur vet man? Man bara vet.

De senaste månaderna har varit påfrestande. För vår relation. Bebistiden tär. Som renaramagrekiskan sa. Flera gånger har jag undrat om vi kommer klara oss igenom det här. Tllsammans. Funderat över livet som singelmamma. Tagit beslut som en singel. Tänkt på vad bara jag vill.

Men så där. Under några lyckliga minuter. Under sommarregnet. Hittade vi tillbaka. Fann våra nya jag. Som föräldrar. Som mamma. Som pappa. Som par. Beslutade oss att ta ett nästa steg. Att gifta oss. För kärlekens skull. Vi skrattade och kom fram till att vi har ju redan tagit det största steget. Dani. Våran lille underbara älskade Dani. Vårt allt!

Ringen sitter redan på mitt finger sedan flera år tillbaka. Sen en dag. En stund av lycka. På stranden. I Cambrils. I solnedgång.

Nästa sommar. På La Manga. På havet. I solnedgång.

3 sep. 2011

Att tycka och trampa andra på tårna...

Oj, vilken respons! Först vill jag säga att jag absolut inte vill döma andra livsval. Eller ifrågasätta. Tror alla vet bäst själva. Så länge de verkligen gör det de vill och inte det som alla andra förväntar sig. Att man följer med i det rullande hjulet utan att stanna upp och tänka efter. Vad man egentligen själv vill. Och inte vill. Det är det inlägget handlar om. Vad JAG vill! (inte vad ni vill;)

Att jag irriterar mig på att många i Sverige bara förväntar sig att nu blir det husköp, trädgård, bil etc. Att det är idealet. Det alla gör. Vill. Gärna ett barn till inom två år. Föräldrapenningen styr barnafödandet. Vi vill ha flera år mellan våra barn. Ingen kritik mot er som anser annat.

Att många i Spanien inte kan förstå att jag inte vill ha ett stort katolskt kyrkbröllop. Att jag inte drömmer om att klä mig i vitt. Lova inför Gud. Vi har haft flera bröllop i sommar som vi förväntades bara betala, även om vi inte skulle gå. Nån kusinskusin. Att vi blev the badguys för att vi inte betalade. Släkten klagade.

Men. Om det är det du drömmer om. Dröm! Lev din dröm! men det här är ju faktiskt min blogg... Mina åsikter! Förstår inte varför alla är så rädda att tycka o tänka, trampa andra på tårna. Så du tycker inte som jag. Ok!

Jag anser inte man är sämre förälder för att man vill ha egentid med sin partner. Att gå ut pch äta eller gå på bio. Men det passar inte oss. Efter 12 år tillsammans vet jag hur vi fungerar. När vi planerar blir det aldrig så bra som när vi hittar på nåt spontant. Jag skulle bara prata om dani och känna mig skyldig för att mina föräldrar tog hand om honom. Att de får stanna hemma för att jag ska gå ut på egentid. För mig är det ingen avkoppling. Vi har haft flera middagarna när dani sovit. Hemma eller i vagnen. Haft tid att prata. Umgås. Jag vet inte vad jag kommer tycka om några år men just nu, känns det helt fel att göra något utan Dani. Lämna bort honom. Åka bort utan honom.

Självklart vill jag att dani ska känna sig trygg med andra. Speciellt med mina föräldrar. Men det blir han nog eftersom vi kommer fortsätta bo tillsammans ett tag till. Generationsboende. Han umgås nog mer med sina morföräldrar än många andra barn.

Det jag kritisera är hajpen, kring egentid ja, att det blir som nån tävling om vem som har mest egentid. Gör mest själv. Utan sina barn. Att man ska vara den "perfekta" mamman, frun, sexpartner... Att man ska åka iväg, bort, vara ensamma, för att ta hand om sin relation.

Och Lattemammorna. Umgås med andra mammor. Självklart. Utbyta erfarenheter, självklart. Låta dani leka med andra barn. Sälvklart. Mammagrupp. Öppna förskolan, självklart! Men att sitta på kafé hela dagarna...

Bara det här med graviditetskilona. Jag har nått min startvikt. Min målvikt. 6 månader efter snittet. Kroppen har förändrats. Jag har blivit mamma. Jag ammar. Men jag har tröttnat på att min vikt, min nya kropp, ifrågasätts. Att man måste snabbt bli fit igen. Att man ska se ut som innan. Direkt.

Att jag skulle döma andra med mina åsikter. Självklart. Men olika åsikter har vi alla. Vad tråkigt livet skulle vara om vi alla lät bli att tycka och tänka... För att vi är oroliga att trampa andra på tårna. Typiskt svenskt!

2 sep. 2011

Att veta vad man inte vill....

Tyck gärna till. Tyck annorlunda. Jag tål det. Jag vill det. Tycker om debatt. Tycker om ärlighet... Men inlägget är absolut inte riktigt till er, mina bloggläsare utan handlar om de senaste dagarnas irritation...

Ni kanske tycker jag bladar på om vad jag inte vill. Inte drömmer om. Men jag tror att det är bra att veta vad man inte vill. Speciellt när man har barn och alla andra känner att de har rätt att tycka och tänka. Så många gånger jag fått höra. Men ni måste ju bara köpa hus. Ha en trädgård. Låta Dani vara ute och springa. Men nej, det måste vi inte...

Jag har inga drömmar om ett eget hus. Varken nybyggd, renoveringsobjelt eller Egenritat. Nej, renovera är inget som passar mig. Oss. Jag målar gärna om, bygger ihop möbler från Ikea, fixar lite och är lite kreativ. Men där slutar mina renoveringsambitioner. Ja, även om det betyder att jag inte får bestämma. Allt. Inte får som jag vill. Drömmer om. Ja, för självklart kan jag dagdrömma om det snygga perfekta arkitektritade huset. Min pappa är arkitekt. Men. Det är ingen dröm jag vill uppfylla. Inga drömmar om eget hus. Egen trädgård. Landet. Att bestämma allt. Min syster har byggt sitt drömhus. Shit va mycket jobb. All fritid under flera år. Nej, är inte vad jag vill...

bröllop. Mycket tjöt om bröllop nu när vi fått barn. Men va, är ni inte gifta....? Ja, det är den spanska släkten som undrar. Jag drömmer inte om det stora perfekta romantiska bröllopet. Jag erkänner. Jag har drömt. Jag har mentalt planerat. Men. Nej, det är ingen dröm jag vill uppfylla. Vi pratar nu om att fira. Att bjuda in familj o vänner. Att fira kärleken, att ha kul. Att vara tillsammans. Att göra det enkelt. För det viktigaste är kärleken. Inte allt runtomkring. Speciellt här när man planerar bröllop för att tjäna pengar på sina gäster. Alla som kommer betalar, skänker 100 euro. I bröllopspresent. Ja, pengar som sätts in på bankkonto. Bankkontonumret står vanligtvis redan på inbjudan. Även om du inte kommer gå förväntas du betala... Nej, ett stort dyrt kyrkbröllop där de flesta spanska släktingar ändå kommer klaga är inte vad jag vill. Det är inte värt pengarna enligt mig. Vi har en liten budget. Inte för att vi inte har råd. Utan för att vi inte vill spendera mer pengar än det.

Avundsjukan. Jag är så trött på att man jämför. Allt man måste ha. Borde ha. Allt. Som bara är för syn skull. Utanpå. För att visa. Lite som solsidan. Tror inte det gör en lyckligare. Vet. Det gör iallafall inte mig lycklig:are... Barn. Dyr vagn. Dyra kläder. Dyra bl.a. Bl.a. Bl.a. Och allt man måste göra även om man precis fått barn. Även om man egentligen inte har råd. För jag är medveten om att de kommande åren inte är "mina" år. Att jag inte kommer först. Dani är först, andra , tredje,...

Lattemammor. Att dricka upp sin föräldrapeng. Att prata med sina vänninor istället för med barnet. Gör istället saker för barnet skull... Det är så otroligt kort tid det behöver dig till 100%. Det är väl därför man är mammaledig. Inte för att förverkliga sig själv. Inte för att ha betalat semester med sina vänninor. Jag är nog en eremit mamma;) sorry om någon tar åt sig....

Sist. Det här med att ta hand om relationen. Egentid. Att göra saker utan barnet. Åka bort. Spaweekend. Jag förstår att man måste vårda sin relation. Självklart. Men att jag nu skulle lägga pengar på att åka bort ensam. Utan dani. Inte en chans. Aldrig i livet. Inte utan mitt barn. Det har blivit en sån stor grej av att föräldrar ska göra romantiska saker. Utan barnen. Såkallad egentid. Jag tror inte på beställningsromantik. Jag tror på vardagsromantik. Laga mig middag. Låt mig ta sovmorgon. Fixa ett varmt bad till mig. Krama mig. Pussa mig. Kyss mig. Varje dag.
Förlåt om jag klagar. Obegripligt. Andra halva delen av historien behåller jag för mig själv...

Borde nog radera det här inlägget men jag trycker nog på publicera...

1 sep. 2011

Att veta vad man vill....

Irritaras mig rejält på ipaden. Den ändrar mina ord och jag kan inte skriva snabbt. Utan att tänka. Det är det jag tycker om, att tankarna går direkt ut...

Jag funderar på en bankreklam där de pratar om balansen. Ja, större hus, lgh betyder mindre pengar i fickan. Ett dyrt lägenhetslån. Vad det betyder för min ekonomi. Jag läser inne hos writtenby om deras köpstopp. Att tänka efter före. Jag planerar nogal nästan allt jag köper. Tänker. Tittar pa olika alternativ. Innan jag bestämmer mig. Köper det jag vill ha. Men. Inte köpa bara för att köpa.

Just nu funderar jag paå spjälsäng till Dani. Han sover ju i vaggan här och jag vill gärna att han fortsätter sova själv om än precis bredvid mig. Jag kom pa att jag kunde köpa en billig och såga bort benen. Ja, min stelopererade rygg kan ju inte böja sig ner över kanten. Måla den.
En med öppningsbar sida.

Tänkte leta magra barnsaker pa blocket. Som en tripp trapp stol. Måla.

Tillbaka till reklamen. För pengarna jag köper en lgh i centrala göteborg far jag en Villa. Men. Jag vill inte bo i hus. Knasig rädsla om att vara ensam. I móoörkret. Att ingen skulle höra mig skrika... Vem vill bo ensam i ett stort hus?

Jag funderar pa mina olika jag. Vem jag vill vara? Jag vill inte leva mitt liv som mitt Spanien-jag. Det skulle vara en billigare lösning. Men. Jag vill inte jobba i Spanien. Vill inte vara hemmafru. Vill inte bo i Cartagena.

Jag fragade I vad han dróömmer om. Han svarade ett eget flygplan. Och en e gen vingård.

Jag drömmer fortfarande om ett eget klädmärke. En e gen butik. Egenföretagare. Att kunna leva min dröm. Att leva pa det jag designar...

Vi pratade om pengar. Köpstopp. Spara pengar. Om vad vi vill göra för pengarna vi tjänar. Ingen drömmer om att resa. Inga thailands semestral. Vi kommer nog nästan alltid åka till Spanien. Vilket ocksa kostar. Men med gratis boende. Ingen drömmer om en proppfull walk in closet. Eller spendera allá pengarna pa krogen.

Men vi vill bada ha tv, internet, DVD, böcker, tidningar.... Dator, micro, köksprylar. Kök och mat är viktigt. Jag handlar gärna mat pa saluhallen. Färskt. Ekologiskt. Närproducerat. Bra hälsosam mat. I vill gärna kunna ga pa restaurang ibland. Han tycker om att äta ute.

Det är viktigt att veta vad man vill. Vad som är viktigt. Jag vet att man inte kan fa allt så vad vill jag verkligen...

Ja, så har snurrar det i mitt huvud...

En liten lägenhet central. Nära till allt. Då behöver vi ingen bil. Kan åka kommunalt. Sparvagn. Dani behöver Inget eget rum pa nagra är men om det kommer ett syskon. Inom säg 5 år. Så en 2 1/2 -3 behövs nog. Om jag ska jobba hemifrån. Ett stort ateljebord. Matsalsbord. Ett stort vardagsrum. Mysigt kök. Förvaring. Har väldigt mycket SMiD saker.

Jag har nog uppfyllt de fiesta Av. Mina drömmar. Den senaste mammaledigheten i Spanien. Lugnt enkelt billigt lyxliv. Dani.

Vad drömmer ni om?