7 sep. 2011

Leva i nuet och tankarna på framtiden...

Det kanske låter konstigt det där med att samtidigt som jag pratar om giftermål med I pratar jag om att köpa lägenhet ensam. Ett liv i Sverige, med eller utan honom. Jag och I lever nog av flera olika anlednngar i en modern relation. Lite som särbo med delad ekonomi. Var och en har egna mål i livet. Vi vill olika saker men samtidigt vill vi vara tillsammans.

För mig är det väldigt viktigt att få göra det jag vill. Jobba med det jag drömmer om. Design. För I att få flyga. Jag skulle aldrig be honom att ge upp sina drömmar för min skull medan jag var beredd att ge upp mina för hans. Men. Jag ångrade mig. Levde ett år, i en liten spansk kuststad. Cambrils. I jobbade och jag väntade...

Så plötsligt en dag tog jag ett beslut. Att sluta vara den typiska tjejen, som ger upp sina drömmar för kärleken. Den stora kärleken. För barn. Hem. Så jag tog mitt pick o pack. Flyttade hem till mina föräldrar i sverige och bestämde mig för att satsa på mina drömmar...

3 år senare. Sitter jag här med en liten bebis, tillsammans med en spanjor och vi på bor på långdistans. Sverige - Spanien. Jag har jobb i Sverige. Han har jobb här. Egenföretagare. Båda två. Med massor av jobb drömmar. Ja, för båda våras drömmar handlar om att få jobba. Med det vi vill. Det vi alltid drömt om.

Mammaledigheten har varit en paus i mitt liv. Jag har verkligen stannat upp. Reflekterat. Funderat. Ältat. Haft tid att tänka. Varit helt närvarande. Här och nu. Njutit.

Jag och I pratar om butiken. Min dröm. Mitt klädmärke. Så många års slit, tid, tårar... Ja, under flera år har jag lagt min själ i detta projektet. Mitt lilla livsprojekt. Gjort allt. Själv. Är jag beredd att ge upp? Lämna och gå vidare...

I pratade om el ave Fenix - Fenix fågeln som reser sig upp ur askan... Börjar om pånytt...

Det är inte ofta man får chansen att stanna upp. Verkligen tänka igenom ett beslut. Börja om från början. Gör om gör rätt.

Ni som har hängt med ett tag vet hur döden påverkat mig. På hur jag nu bara fokuserar på det som gör mig lycklig. På att göra mig själv lycklig. Att fokusera på det som är viktigt livet. Kärleken. Familjen. Dani. Ja, att få barn var min största dröm...att föda liv. Skapa liv.

så vad gör mig lycklig. Jobba. Flow. När kreativiten flödar och hjärnan är full med inspirerande idéer. Det är det jag drömmer om. Lever för. Kämpar för. Känslan av kreativt flow. Då mår jag som bäst!

Jag drömmer om att design, formgiva. Genomföra projekt. Jobba med det jag brinner för. Att få leva drömmen. Att den fungerar. I verkligheten. Fylla hjärnan, hjärtat, själen...

Ja, det gör mig lycklig.

Jag plöjer tidningarna, sommarnumrena, läser om entreprenörer. Människor som drivs av en inre dröm. Att skapa ett livsprojekt. Ignorerar den där tvivlande rösten och vågar. Njuter av äventyret. bergodalbanan. Livet.

Så kommer den stora frågan. Vart vill jag vara om 10 år?

Någon säger att det viktigaste är att hitta sin plats i livet. Veta vad man är duktig på. Gör bra. Vad man vill... Vad som gör en lycklig!

Jag klottrar ner idéer på A4 sidor. Funderar. Skriver här. Det är mitt sätt att komma vidare. Mitt bollplank. Med mig själv.

Många bloggare har beskrivit sig själva uppe i högerspalten. Jag börjar: modedesigner. Egenföretagare. Butiksägare. Entreprenör? drömmare... Ja, vem vill jag vara? Hur skulle jag beskriva mig själv.

Mamma. Ja, det viktigaste är att jag aldrig vill tillbaka till ekorrhjulet. Stressen. Till att allt snurrar så fort som det gjorde i modebranschen. På Massimo dutti. Pendla till jobbet. Nej, tack! Jag vill vara en närvarande mamma till dani. Ha tid. Lugnet att sitta på en lekpark i timmar. Njuta av att leka på golvet. Studera och upptäcka världen tillsammans. Tid att uppleva mitt barn. Lära känna honom. En liten personlighet växer fram framför mina ögon.

Så en natt dålig sömn. Sömnbristen gör mig till en levande zombie. Tillbaka till de fysiska behovet. Sömn. Mat. Drömmer om att få sova en heö natt. Jag lyssnar på kroppen. Min kropp. Idag tar dani en siesta ensam. Jag orkar. Utan.

Det är ett heltidsjobb att vara hemma med ett bebis. Många av sommarens diskussioner mellan I och mig handlar om saker som sömn. Att jag behöver få sova. Jag har tagit alla nätter. Alla. Ja, jag ammar... Orättvist? Eller att I nästan aldrig är helt närvarande. Han har svårt att släppa iphonen. Njuta av att bara vara med Dani. Jag tycker han missar det mest fantastiska...

Att vara här och nu. Njuta av stunden. Mindfullness. Leva i nuet.

Säger jag som har 17 listor om allt som ska göras, tas med, inte glömmas, städas, köpas... Men det är just så jag får bort alla andra tankar. Genom att skriva av mig dem...

Inga kommentarer: