29 mars 2012

Resan lider mot sitt slut...

Jag har suttit en lång stund och funderat på vad jag ska skriva. Helt plötsligt blev jag så medveten om att jag skriver på en öppen blogg. Alla kan läsa. Även modeföretaget ifråga... HEJ! (Om ni titta in här och undrar vad jag bloggar om...)

Jag började blogga 2006 för att marknadsföra mitt klädmärke. Med tiden fick jag lojala följeslagare som nästan känns som mina vänner. Mina bloggvänner! De har följt mig flera år och jag har berättat, via bloggen, om denna bergodalbaneresa det har varit att starta och driva eget. De har peppat, kommenterat mina funderingar och bollat ideer! TACK!

Resan lider mot sitt slut. Jag har kämpat, utvecklats och lärt mig så otroligt mycket. Men. Det går inte att få lönsamhet i drömmen. DET var drömmen. Att kunna leva på min design.

Så medans "driva eget"- tåget rullar in mot slutstationen "Söka modedesignerjobb" känner jag att gränsen för mitt bloggande är nådd. Under min mammaledighet har jag blivit mer personlig och bloggat om mina mammatankar men aldrig kännt mig riktigt bekväm.

Målet med bloggen var att marknadsföra mitt klädmärke och locka kunder till butiken. De senaste månaderna har jag smugit baklänges, hållt uppe fasaden men nu är det snart officiellt. Jag överlåter butiken och lägger mitt lilla klädmärke på hyllan.

Intervjun med modeföretaget kändes bra, så nu är det bara att vänta o hoppas...

Annars så samlar jag på mig så att jag har ett komplett kök när vi flyttar in. Känner mig lite som en manisk samlare men snart så kommer de användas för att laga mat. Hemma hos mig! Tänk att jag har sån tur att vårens trendfärger stämmer överens med mina favoriter...

Jag gav I den bästa födelsedagspresenten: Sovmorgon! Vi ska försöka oss på att göra Pan de Calatrava till tårta på lördag. Mitt svenska körkort har kommit och det känns som om cirkeln är sluten. Alla saker på min "dåliga samvetes"-lista är gjorda. Jag kan lämna det bakom mig och börja om på nytt!

Snart, snart börjar det nya livet. I Sverige. Framtiden! Jag är så glad, pirrig o lycklig...

Jag säger inte adios än men ett hasta luego!

PS: Flera av er är redan vänner på Facebook så om ni andra vill hålla kontakt så finns jag där...

UPDATE: Jag kommer troligen ta bort bloggen när jag sparat ner den. Skapat en bok eller två. Så om ni är nyfikna på bloggarkiven har ni chans de kommande veckorna...

24 mars 2012

Att förverkliga lägenhetsdrömmarna...



Moodboard för färgskalan: det turkosblå - koboltblåhavet.

Jag har samlat inredningsbilder, utklipp ur inredningstidningar under flera år. Häromdagen tog jag fram dem. La ut dem över hela bordet och kände mig så lycklig över att äntligen få förverkliga lägenhetsdrömmen...

Ha en underbar helg!
Jag ska sy kuddar (köpte snygga tyger), äta I:s goda skaldjurspaella, mysa med Dani och har magpirr inför nästa vecka...

23 mars 2012

Nästa kapitel...

Ni vet hur jag alltid tjötar om att jag delar in mitt liv i kapitel. De sista sidorna på det här kapitlet skrivs nu. Det är många känslor men det känns bra. Att avsluta tar tid. Det är inte roligt att plocka ner det man byggt upp men det är ett sätt att gå vidare. Det är lite som att bearbeta sorg. Man måste gå igenom allt, alla olika stadier...

Nu börjar jag förstå vad jag gjort. Vart besluten tar mig. Att avsluta detta kapitlet betyder ju att jag kan vända blad och börja på ett nytt...

22 mars 2012

Mig själv 2.0

Jag vet inte riktigt vart mina sista blogginlägg försvann. Vi får se om de dyker upp...?

Tack för allt pepp o glada tillrop! Jag försöker bli Bella 2.0. En uppdaterad bättre version. Jag läste i nån tidning om att skapa sin signaturlook och kom fram till att min page och raka lugg var nog nån slags signaturlook. Många som kommer förbi butiken känner inte igen mig från fotona på hemsidan och tidningsartiklarna. Jag brukar skratta och svara att det är vad som händer med en när man får en bebis...

Jag bestämde mig o klippte jag av mitt utväxta tunna hår till en page igen. Men inte längre blond. Jag tycker om att ha samma hårfärg som min son. Jag känner mig som ny!

Mina nära är förvånade över alla förändringar. Men de har liksom legat och grott några månader för att nu blomma ut. Tillsammans med våren. Jag tycker själv det är så häftigt att se hur beslut man tar, förändrar livet. Att jag för några månader sen var på villovägar och nu helt plötsligt ser jag skylten och vet vart jag är påväg. Vet vad jag vill.

Om ni känner att ni behöver förändring och inte läst boken Projekt Lycka som jag rekommenderade runt nyår. Gör det! Jag mår så mycket bättre nu när jag tagit det där stegen i en ny riktning. Små och stora förändringar. Mer kärlek och mindre socker kämpar jag fortfarande med, dagligen...

Dani har tagit ett jättekliv utvecklingsmässigt sen han fyllde 1 år. Sen bara några dagar går han själv, tultar iväg på egna små äventyr. Det är ett stort ögonblick första gången ens lilla bebis går iväg. Ensam. Försvinner när man vänder ryggen till. Han sover även mycket bättre, vaknar bara 2-3ggr (notera BARA 2-3ggr). Nu äter han samma mat som oss (i minibitar) efter att ha vägrat under veckor. Han tycker om när det smakar. Bäst just nu är köttfärssås o spaghetti (ihopblandat) eller GI-receptet squashlasagne. Dani älskar ugnbakade grönsaker t.o.m paprika. Precis som sin mamma. Vem skulle trott det?

Jag ammar fortfarande och bestämde mig att fortsätta tills han vill sluta. Naturligt!

Jag reseachar möbelmarknaden. Spenderar lite för mycket av min kvällstid (när jag borde sova) med att titta på inredningsbloggar, hemsidor och i mina "drömhems"-mappar. Jag försöka mantra "Leva Enkelt". Börja med det vi behöver för att det dagliga livet ska rulla. Köksprylar o elektriska apparater, som jag berättade i de där inläggen som försvann. Denna gången vill jag göra det rätt. Köpa det som är både funktionellt och snyggt. Inte bara billigt. Köpa färre kvalitetssaker som håller länge.

I Spanien bodde vi ofta i möblerade lägenheter och även om vi köpte en del saker så är det inte samma sak. Denna gången ska det bli ett hem. Mitt hem! Inte överfyllas med billiga slit- o slängprodukter. Utan med LIVSSAKER som jag valt och tycker om. Några saker ärver vi som får följa med så länge. Jag vill inte stressa fram köp. Utan när jag väl hittar nått jag vill ha så slår jag till. Det är väl därför man sparar. För att sedan kunna köpa det man verkligen vill ha.

Jag skrattar åt INREDNINGSCITAT.se "Vi har valt en lugn bas och kompletterat med färgglada detaljer" för det är precis så jag tänker. Svart, vitt, grått. Som i butiken. Trä. Sen låta mina saker och Dani alla leksaker ge färg. Jag har skapat en färgskala från koboltblå till turkosblått. Inspirerat av det vackra kristallklara havet på La Manga. Eller på nån karibisk ö. Jag tog några NCS-prover på arkitektkontoret att ha med i väskan när jag springer runt i inrednings- och möbelbutiker de kommande veckorna.

När allt är klart lovar jag att berätta om varför det nu bara går bakåt...

PS: För er som undrar är jobbintervjun inte förrän nästa vecka...

21 mars 2012

Klädjättens marionetter...

Jag har precis sett Uppdrag granskning och har inga ord. Allt som jag skulle vilja säga sas i programmet. Se det!

15 mars 2012

"Jag litar på att livet tar mig dit jag ska..."

Får jag bara skrika rakt ut? Dansa ett varv? Hoppa runt av glädje?

Minns ni vad jag skrev förra veckan om ödet. Om att en del saker bara verkar "skrivna".

Jag har varit nervös. Haft en härligt pirrande känsla av att något var på gång. Kännt det på mig. Men man är ju aldrig säker. Man vet ju inte förrän det är klart. Än så länge vågar jag inte ta ut segern. Det är fortfarande mycket kvar... men inombords hoppar och studsar jag runt av glädje!

En del dagar, veckor kommer man minnas. Denna är en sådan. Tre glädjebesked till mig + 1 extra. Alla förändringarna på en gång. Alla med samma datum.

Då måste det väl vara meningen?


PS. Jag har tagit bort en hudförändring och hoppas nu på ett positiv besked där med. Att låta bli att bära, lyfta Dani är inte det lättaste men jag har ju redan en hel hög (större) ärr så det är väl inte hela världen...

3 av 3

check!

PS: Fr.o.m nu går det bara bakåt...

2 av 3

check!

PS. Portfolion gav mig en chans att få komma o presentera mig...

14 mars 2012

10 mars 2012

Förändringens vindar...

Ni som hängt med ett tag vet att jag tycker om att planera, organisera och fundera ut lösningar. Det är stora förändringar på gång och jag hjälper till som bollplank. Jag älskar förändringar. Att flytta. Många mår dåligt av bara tanken men jag tycker det är spännande. Att gå igenom sina saker. Slänga. Spara. Packa. Vara påväg. Mot något nytt.

Jag mår dåligt av tanken att bo på samma ställe hela livet. Efter några år vill jag ha förändring. Uppleva nya saker. Jag flyttade första gången när jag var 12. Vilket äventyr! Sen dess har jag flyttat 7 ggr. Kanske nån till. En del stora flyttar mellan städer, länder. Andra bara några kvarter bort.

Nu för första gången drömmer jag om ett hem där Dani kan växa upp. Inte tills han fyller 18 utan tills han börjar skolan. Sen ett hem när han går i grundskolan. Min bror sa till mig när jag var gravid att nu får du sluta flänga runt och ge ditt barn en trygg uppväxt. Köpa villa utanför stan, med trädgård... (här slutade jag lyssna) men orden om att barnet får egna små kompisar, vänner, lärare etc. Som ger trygghet. De har fastnat.

Lägenheten jag hoppas på nu är inte det hemmet. Hemmet med stort H. Det finns t.ex. inget barnrum. Vilket inte är ett måste nu, men om några år kanske det skulle vara praktiskt...

Jag lämnar framtiden öppen. För trots att jag älskar att planera vet jag att det aldrig blir exakt som man tänker. Livet förändras. Oväntade saker händer. Man drömmer och vill nya saker... Jag tycker om att se livet i kapitel. Där varje är några år. Sen kan man börja om. Göra nya val.

Just nu planerar jag för 5 år frammåt. Tills (förhoppningsvis) ett syskon kommer. Tills nästa mammaledighet. Tills de där vindarna börjar blåsa. Förändringens vindar. Minns ni i filmen Chocolate?

Jag fick en önskerubrik om vart jag såg oss om 10 år. Då har livet nog vänds upp o ner så jag vågar knappt fundera... Asien? Jag vet egentligen inte varför tankarna alltid slutar i Asien. Men det är väl där jag kan se mig på ett svenskt modeföretags asienkontor och I som pilot på något asiatiskt flygbolag.

Annars står valet alltid mellan mitt eller ditt land. Sverige vs Spanien.

Men om 5 år. Då är jag förhoppningsvis mammaledig med mitt andra barn. Vi har möjlighet att vara föräldralediga ihop igen och kan spendera några månader i Spanien. Dani får uppleva den spanska kulturen, umgås med de spanska släktingarna och leva föräldraledighetsliv innan vi tar det stora beslutet om vart Dani ska börja gå i skolan... och börjar leta efter hemmet, med stort H.

En lägenhet med barnrum, hiss, tvättmaskin och närhet till city, dagis, skola, lekplats, mina föräldrar (det är bara det sista som I:s lägenhet i Cartagena INTE har). Mina föräldrar är viktigast så om de som pensionärer skulle bosätta sig i sommarhuset så kanske Spanien får vara med på framtidskartan...

Vart ser du dig på framtidskartan? Sverige, Spanien eller (land av ditt val)?

9 mars 2012

Om ödet vill...

Några dagar till får jag drömma. Om lägenheten. En riktig drömlägenheten för mig. Sen kommer domen. Jag försöker att inte tänka negativt. Utan låta tankarna vandra iväg. Hamna på möbelsiter och leta bäddsoffa, matbord, bokhylla...

Planerar mentalt hur jag skulle inreda den. Med mina saker. Packa upp mina flyttlådor. Det har jag inte vågat på flera år. Ser framför mig hur Dani leker på innegården. Åh!

Snälla! Kan inte allt bara falla på plats. Jag har liksom pusselbitarna och nu gäller det bara att alla passar ihop och jag får se bilden. Bilden av framtiden.

Si el destino quiere som jag sa till I: Om ödet vill...
(Jag började säga så istället för: Si Dios quiere då jag inte är troende, men jag tror på ödet - lite för många saker har hänt i mitt liv för att bara vara slumpen)

Maktub ("det står skrivet" - Alkemisten, Paulo Coelho)

HA EN HÄRLIG FREDAG!
så fortsätter jag lägenhetsdrömma...

8 mars 2012

Att försöka sluta amma...

Så jag kämpade för att få amningen att fungera. Det tog över två månader. Nu kämpar jag för att sluta amma. Eller iallfall dra ner på amningen. Dani har varit sjuk i flera omgångar. Tuttar halva natten. Flera gånger per dag. Tankar trygghet o närhet eftersom han är mer med pappa på dagarna. Så fort jag kommer hem, i närheten, letar han fram bröstet.

Han vägrar napp. Vill inte dricka välling i nappflaska. Har testat alla olika sorter. T.o.m tipset med lite socker. Fruktpure. Men nej... han vägrar! Dani dricker gärna vatten, i glas. Borde kanske testa en annan nappflaska. Har köpt tre olika men ingen av dem funkar. Några andra nappflask - vällingtips? Han äter gröt som kvällsmål.

Jag googlar på sluta amma 1-åring. De flesta ger rådet att sluta tvärt och låta någon annan ta över några nätter. Det är inget alternativ för mig. Jag vill inte göra så mot Dani eller I. Jag har egentligen inget emot att fortsätta amma några månader till men nu börjar tuttandet gå ut över resten av måltiderna.

Jag oroar mig för värmen i Spanien. Jag orkar inte en till sommar då Dani tuttar sig igenom nätterna. Nattningen fungerar nu utan problem tack vare boken Somna utan gråt. Det har tagit sina månader men Dani somnar nu på 15 min efter tydliga rutiner. Problemet är när han vaknar på nätterna o gråter tills han får tutten (för att sen somna om nästan direkt när han får den.) Jag försöker vyssja, sjunga, buffa, smeka - Hälften av gångerna fungerar det. Resten ger jag mig...

Jag tror på att lyssna på barnets behov. Denna veckan har det märkts extra tydlig att han söker trygghet då han är väldigt mammig. Jag har varit borta längre tider men från att jag kommer innanför dörren släpper inte Dani mig ur sikte. Vill helst vara på mig, med mig hela tiden. Stackars liten!

UPDATE: Läser på nått forum att jag inte alls ska tycka synd om barnet utan vara bestämd, bita ihop, stå emot, ha tålamod och inte ge upp... Mmh? Nej, det är jag alldeles för blödig för. Jag klarar inte att låta honom skrika sig till sömns...

Läser om amningsfria perioder. Dani klarar sig fint utan tutten när jag är borta några timmar men hur går jag till väga när jag väl kommer hem. För honom är tutten ett sätt att visa att han saknat mig och för mig att ge honom närheten, tryggheten han ber om. Ibland går det att distrahera, avleda honom. Vad erbjuder jag istället? Förutom kram, gos o mys... Han äter (pussar, suger) bokstavligen upp mig!

Jag skulle helst vilja ha en "naturlig" avvänjning men tror inte Dani någonsin kommer ge upp tutten frivilligt. Trodde det skulle vara mycket enklare att sakta dra ner på amningen tills den var ett kärt minne...

Hur slutade ni amma? När? Tips o råd?

Hoppas, önskar, längtar...

Det har varit fullt upp denna veckan. Dani har varit sjuk o knappt sovit och jag har försökt finna tid att få ihop en digital portfolio. Jag är nöjd med resultatet! Nu är den ivägskickad så det är bara att vänta...

Det är kul att gå igenom gamla modeteckningar, bilder på skolprojekt och se tillbaka på de senaste åren. Tänk att jag gav mig av som 19-åring till Madrid för att studera mode. Utan att kunna spanska! Tänk att jag fick mitt första jobb på ett stort modeföretag i Barcelona. Tänk att jag vågade lämna allt för starta eget klädmärke, klädbutik.

Jag läste i nån tidning om det där med att våga, att förändra livet om du inte är nöjd. Göra det du älskar. Du vill. Det var några tjejer som vågat säga upp sig. För drömmen! Jag är förbi det kapitlet i mitt liv. Vill inte längre. Har testat mina "eget företag"-vingar och vill tillbaka till boet. Det trygga, säkra(re)... men fortfarande utmanande, spännande modeföretaget. Där min tid går åt till designprocessen och inte fakturor, bokföring och försäljning.

3 stora förändringar hänger i luften. Det är på tillräkligt nära avstånd för att våga drömma. Jag håller andan. Väntar. Hoppas, önskar, längtar...

3 mars 2012

Att köra som en amerikan utan jantelagsbroms...

Jag fick en idé inatt om hur jag ska göra min digitala portfolio. Ett vanligt CV säger väldigt lite om en kreativ person så jag tänkte utnyttja min kunskaper i InDesign, Illustrator o Photoshop och skapa en digital portfolio med det jag gjort. Med en personlig modebranschtvist.

Jag hade nästan glömt bort att man borde ha med sig en portfolio om man ska på intervju till ett designerjobb. Jag har min gamla vanliga (med foton, illustrationer etc) hemma men den säger inte så mycket om vem jag professionellt. Utan är mest fylld med modeskoleprojekt. På min gamla blogg kan ni nyfikna se några exempel

Tänkte beskriva de senaste 15 åren med bilder på saker jag gjort. Jag behåller min idé för mig själv då ni som smygläser kanske söker samma tjänster...

Hur sammanfattar man hela sin (lilla) kreativa karriär på några sidor? Vad är viktigt att lyfta fram? Att jag pluggat textil formgivning på Fässberg. Studerat modedesign i Madrid. Jobbat på Massimo Dutti, Inditex i Barcelona. Startat o drivit eget klädmärke och butik.

Vem är jag? Vad är jag duktig på? Vad skiljer mig från andra modedesigners? Beskriva mig själv...? Styrkor - utvecklingsbara sidor.

Jag sparar ner i olika mappar. Skisser, teckningar, illustrationer, moodboards, styleboards, färgkartor, tyg o material, produktionsskisser, foton...

Det svåra för mig är att nu sluta vara SMiD och börja vara Bella. Nytt formspråk. Som kan tilltala modeföretaget ifråga. Jag vill samtidigt inte skapa en kollektion för dem som många ger som råd. Jag vill skapa ett digital CV portfolio.

Jag tänkte göra som en amerikan skulle ha gjort och köra på utan svensk jantelagsbroms...

2 mars 2012

En timmas egentid är guld värd som småbarnsmamma...

Solen lyser upp butiken. I och Dani tar en sväng och kommer tillbaka med glass. Snart kommer Malin (keramikern) förbi och jag ska springa iväg på några ärenden. Ensam. För er som inte har en bebis är det kanske svårt att förstå men för mig är en timmas egentid guld värd. Även om det handlar om jobb. Speciellt idag. Dani sov uselt inatt. Fick mässlingsvaccin igår (inför Spanienresan) och är mammig o snuvig. Jag kommer nog slockna med honom vid halv åtta...

Jag var uppe vid 05 och jobbade. Kunde inte somna. Ringde sen det där samtalet jag bävade inför. Det är ingen rak väg till målet men...

Måste även skapa en digital portfolio för att förhoppningsvis få komma på intervju. Letar bland gamla arbetsprover, skisser, illustrationer etc. Går igenom mapparna på datorn. Försöker skilja på mig o SMiD.

Igår kom ett brev från spanska ambassaden i Stockholm. Vi är nu officiellt en spansk familj. Utan att vara gifta. I blev tårögd när han såg vår "libro de familia". Jag vet inte riktigt vad man kan jämföra med i Sverige då allt sköts digitalt men i Spanien skriver man fortfarande för hand i en familjebok. Pappa. Mamma. Barn. Födda - Döda.

Mitt spanska körkort har de inte tappat bort. Det ligger och väntar på handlägggning. Jag var tvungen att fråga. Förhoppningsvis kommer det ett svenskt körkort om några månader och jag får köra bil, igen...

Annars gör jag inte så mycket mer än hoppas, önskar och håller tummarna...

1 mars 2012

Detoxa livet!

Detoxa livet*. Jag hittar listan jag skrev runt nyår. Angående 2012. Då jag bestämde mig för att försöka rensa upp lite i livsröran. Aktivt ta tag i saker och se vart det leder. Jag har sakta prickat av massor av saker på min "dåliga samvetes - lista" och börjar nu se resultat. Vilket känns helt underbart!

Det är mycket pågång på flera olika plan (inte bara i mitt liv men som influerar mitt) men allting hänger ännu i luften. Drömmen "tänk om..." har väckts och jag hoppas att allt klarnar och faller på plats under våren.

En av delarna jag bestämt mig för att ta tag i, som säkert många av er kan relatera till, är hushållsekonomin. Skapa en matbudget. Veckoplanera. Inne hos Spanienfrugan (Gravid svensk hemmafru som bor i San Sebastian) läste jag om Torsdagssoppa (med pannkakor). Tycker om tanken på nya familjemattraditioner. Fredagsräkor (bakpotatis med räkröra), Lördagspaella, Söndagskvällsmackor (kärt minne från när jag var liten), Måndagssallad, Tisdagsfisk, Onsdagsköttfärssås...?

Jo, det är dyrt att få barn... o sen när lillen börjar äta samma mat går det inte längre att fortsätta med I:s dietmat (sallad, GI) under veckorna. Vi behöver nya goda hälsosamma prisvärda recept för hela familjen. Plockmat till Dani som vägrar allt som inte är sammetslen pure eller hela bitar. Jag betalar gärna för färsk fisk, grönsaker, frukt men behöver få in några billigare långkok /soppa /frysmat för att dra ner. Jag försöker klura ut pris per portion. Sparar alla kvitton.

Jag är duktig på att äta rester till lunch dagen efter (frysa ner) men det skulle vara bra att kunna planera så att det inte blir kvar halva saker i kylen. Ja, skapa en egen veckomatkasse där allt används upp. I söndags blev vår lilla födelsedagsfest inställd (pga magsjukt brorsbarn) så där stod vi med inköpt mat för 10. Denna veckan har vi försökt hitta på rensa kylskåpsrecept...

Vet ni vad era middagar kostar per portion? 10, 20, 30, 50kr / portion?

Jag läser vad en svensk barnfamilj borde ha för matbudget och undrar om vi äter hemmalagad lyxmat eller om endel lagar "soppa på en spik"? Mat är jätteviktigt för mig så jag lägger gärna lite extra i matbudgeten. Just nu sparar vi genom att inte äta ute, vilket vi tycker om...

Pengar. Ekonomi. Slösa. Spara. Alltid ett hett tema! Eftersom vi nu lever på (föräldraledighets-) minimum så funderar vi självklart mer på om det är en nödvändig utgift. Barcelonaresan - två köpstoppsmånader på allt onödigt så sparar vi ihop till lite extra vardagslyx (t.ex. favorittapasbaren Ciudad Condal) när vi är där... Si, vi bor hemma hos släkten så sparar vi även in hotellkostnaden. Flygresan blev ok pris (dyrt med extra bagage) eftersom vi kan åka närsomhelst. Kollade i Norwegians lågpriskalendern. Direkt Gbg - Bcn. Bra flygtider. Värt lite extra när man reser med barn.

Har ni några goda (glutenfria) vardagsrecept att dela med er av? Spartips?

* Detoxa livet = Avgifta livet: rensa bort all irritation, dåligt samvete, problem, sälja av, skulder? - Börja om pånytt!