4 apr. 2013

Den där sunda avundsjukan som är som en spark i baken

Ni vet när man blir så där sunt avundsjuk. Det får en att inse något man inte ens visste att man ville. Som när jag läste att hon, bloggaren, skulle få sin roman publicerad. Jag som inte ens drömmer om att skriva en roman. Eller?

Jag har alltid tyckt om att skriva. Något med att låta tankarna bli ord. Meningar. Att funderingarna lämnar mig när de skrivs ned. Att skriva av mig. Men nej, jag har ingen roman i byrålådan.

Så varför kryper den där sunda avundsjukan fram? Vill jag skriva?

Mitt i natten bredvid min sovande tvååring googlar jag "skriva krönikor". Läser flera olika krönikor o sakta lättar avundsjukan. Jag får skriva. Jag har ju bloggat sen 2006.

Blogga. Jag läser några svenska kända bloggare. Flera av dem gör mig sådär sunt avundsjuk. Tror att det är för att de kan kombinera olika yrkesval i ett. Som egenföretagare. Jag börjar fundera vad jag skulle vilja slasha mitt modedesigneryrkesval med? AD? Modejournalist? Inredningsdesigner? Grafisk designer? Stylist?

Vad skulle du vilja slasha ditt yrkesval med?

Att jobba med mode och inredning är det roligaste jag vet. Men att jobba med sin hobby gör att man "jobbar" även när man läser mode o inredningstidningar eller pinnar snygga looks o inspirerande bilder på Pinterest (DesignBella). Så jag känner att jag behöver en hobby. I mitt fall kanske det är att skriva. Den där sunda avundsjukan har fått mig att vilja skriva igen. Skriva små krönikor här på bloggen. Den sunda avundsjukan var en spark i baken.

2 kommentarer:

Emma sa...

Hej och välkommen tillbaka! Du anar inte hur glad jag är att du är tillbaka - har saknat dig i bloggosfären. Klart att du ska skriva, jag älskar att läsa dina krönikor!

Vill veta lite mer om hur det var på jobbet trots att du inte är kvar. Inte detaljerat om själva företaget som jag inser att du inte kan skriva om, men om att arbeta med det DU är fast i ett större sammanhang än det tidigare.

Själv har jag precis kommit ut i livet igen efter ååår hemma känns det som. Väldigt ovant. Jag har massor av hobbies och tycker att du gör rätt i att inte begränsa dig

Bella sa...

Det var din o parislisa bloggvänskap som fått mig vilja blogga igen. Man känner sig inte lika ensam om man kan dela, följa nån annans liv.

Tack så mycket - det värmer... Jag har saknat så att skriva och trott att jag måste blogga på ett visst sätt, måste visa bilder etc. Men nu har jag sänkt kraven och gör det på mitt sätt, under veckorna kluddar jag ner tankar o funderingar och på helgen, när Dani sover blir det ett blogginlägg!

Jag skrev lite om hur det var i nästa inlägg men jag tror jag kan sammanfatta det med att jag trivdes så bra min nya jobbsituation att jag skulle göra vad som helst för att få tillbaka den. Tror det handlar om att vardagen fungerade som ensamstående mamma, nära till jobbet och förskolan. Att jag längtade till jobbet, trivdes så bra när jag var där....

Hobbies! Jag ska försöka hitta fler nya små hobbyns, har t.ex. Börjat måla igen....