16 nov. 2013

Vilket liv vill jag leva?

En del veckor bubblar det upp massor av tankar som jag känner att jag vill skriva om. Andra, som denna, kluddar jag ner färre tankar på små lappar som jag sparar tills jag har tid att samla funderingarna och skriva. Nya Damernas Värld damp ner i brevinkastet och jag unnade mig en stund på fikarasten igår på jobbet att bläddra i lugn o ro. Jag fastnade för Katarina Wennstams krönika om hur man inte kan vara alla olika personer man vill vara, iallafall inte samtidigt. Att hela tiden försöka vara den bästa mest perfekta kvinnan, mamman, hustrun, dottern, vännen, kollegan... Att man försöker vara alla varianter av sig själv, småbarnsmamman som gör karriär, har ett rikt socialt liv med många vänner, tränar till maraton, resor till exotiska platser och älskarinna.

Just nu, och de senaste åren, har jag nog inte varit någon bra vän, som har haft tid att lyssna, spendera långa timmar som jag gjorde innan jag fick barn. Jag har nog inte heller varit någon givande partner, orken har helt inte räckt till efter jobb och innan jag stupat i säng. Jag har bara varit mamma. Det är helt okej, med mig. Att sänka mina krav på mig själv. Att inte jämföra mig med andra.

Livet det här veckorna när jag är ensam är väldigt enkelt. Det är så jag får det att fungera. Jag försöker inte hinna med allt det där andra utan fokuserar på att prestera bra på jobbet och vara en närvarande mamma. Jag väljer bort att träna på gym/ gå på After work / träffa vänner etc (allt som kräver barnvakt). Jag mår bäst när jag inte har så mycket inplanerat och inte försöker leva flera liv samtidigt.

Jag tycker väldigt mycket om veckorna nu innan jul, då jag brukar njuta av att vara hemma mycket, pyssla, älskar adventljusen i alla fönster. Jag känner nästan aldrig någon stress, fantiserar inte om den perfekta filmjulen och behöver inte mycket mer än familj, ljus, köttbullar och risgrynsgröt för att känna - julkänslor. Att bara vara tillsammans. Att stanna upp och känna tacksamhet. För året som gått och alla jag bryr mig om.

Jag börjar summera ett väldigt jobbigt år. Analyserar lärdomar, gör bokslut, förlåter för att gå vidare och funderar på vad jag vill förändra. Vad jag vill fortsätta göra. Vilket liv vill jag leva? Det har tagit flera år att sänka kraven på mig själv. Att inte försöka vara alla de där andra som jag inte är. Egentligen inte heller vill vara. Utan vara bara mig själv. Jag trivs bäst med en enklare mer minimalistisk livsstil med mindre krav, måsten och dåligt samvete. Ett jobb jag inte tar med mig hem. Fritid att läsa böcker, måla, sy, fixa hemma. Jag känner balans när jag inte har en massa måsten utan skalar ner mitt liv. Accepterar att småbarnsåren mest handlar om att vara mamma.

Jag tror att årets största lärdom är att jag måste ta hand om mig själv först. Att den viktigaste är faktiskt jag. Att försöka göra mer saker som gör mig glad, som får mig att må bra. Som alla färgglada saker fyllda av minnen som hänger på väggarna hemma. Jag fortsätter försöker rensa bort allt som jag inte behöver, som ger mig dåligt samvete (källarförrådet). Att vardagslivet flyter på enkelt gör så mycket. Bara det att alla sonens leksaker har sin egen plats i olika lådor eller att jag faktiskt trivs med att bara ha tvättid en gång i veckan, tre maskiner på en timma sen är det klart - jag som trodde jag inte skulle kunna leva utan egen tvättmaskin, speciellt som småbarnsmamma. Jag lagar mycket storkok, t.ex köttfärssås och fryser in. Skapar nya rätter med rester.

Jag har tidigare skrivit om hur viktigt det är för mig att spara pengar, känna ekonomisk trygghet, för att kunna förverkliga drömmar. Häromdagen såg jag en annons om billiga sista minuten vintersolresor och kunde inte låta bli att tänka på min son utan vinteroverall och mössa, höra hans glada utrop: "mamma, de e sol ute" och se honom springades på en varm sandlådestrand. Så jag klickade. Över nyår åker vi en vecka till hans andra hemland.

Inga kommentarer: