3 juni 2014

Dubbla känslor om sociala medier

Jag har dubbla känslor till att exponera mig själv i sociala medier. En del av mig drömmer fortfarande om att driva eget, skapa något och då tror jag man nästan måste skapa sig ett personligt varumärke på sociala medier som en kanal att marknadsföra sig, det man gör. Jag undrar hur jag hade gjort om jag fortfarande hade haft kvar mitt egna klädmärke, min lilla butik.

Jag inspireras av bloggarna som skapat ett eget personligt varumärke och nu kan tjäna pengar på att skriva, fotografera etc. De största bloggarna har skapat bloggportaler för att marknadsföra sig tillsammans, sälja annonser. Det verkar vara det enklaste snabbaste vägen att tjäna pengar för det poppar upp fler och fler. För några år sedan var kvantitet viktigare än kvalitet på antalet blogginlägg. Idag ska helst bilderna vara bloggarens egna och texterna genomtänkta. För bildinspiration följer man bloggaren på pinterest.

Det frågas i bloggvärlden hur ofta en blogg borde uppdateras och många verkar tycka 1-3 ggr om dagen. Jag minns när jag bloggade som mest för några år sedan men nu känns 1 inlägg i veckan lagom för mig. På instagram hade jag en ide med en bild om dagen för jag tycker det är kul att kunna titta tillbaka och minnas men de senaste veckorna har jag utmanat mig själv att inte ta en enda bild, lämna Iphonen hemma (när jag är med barnet på em) och känner att mitt beroende börjar plana ut och 1 månad utan sociala medier låter inte så svårt längre.

Om jag hade jobbat i modebranschen hade jag säkert följt en hel hög på instagram. Nu har jag gjort ett medvetet val att gå in när jag är nyfiken istället för att varje dag översköljas av en social medieflod. Jag är fortfarande lite arbetsskadad och älskar att analysera, söka trender, känna mig uppdaterad. Men det ger mig inte ångest längre. Jag känner ingen avundsjuka.

Mode, design, arkitektur, inredning - är en del av mig, jag är ju uppvuxen på ett arkitektkontor med två entreprenörssjälar till föräldrar. Jag söker mig till design, form, färg. Största skillnaden nu är att jag vågar följa min känsla, lita på vad jag själv tycker om. Någonstans arbetandes i en trendängslig bransch tappade jag bort mig själv. Två gånger dessutom.

Funderingarna kring hur mina ord uppfattas om man inte känner mig. Om man inte vet någonting om min barndom, bakgrund, utbildning, erfarenhet etc. Hur även jag tolkar andra bloggare genom ett filter av mina egna åsikter, fördomar, erfarenhet etc. Spännande att jag lärt känna bloggvänner utan att träffa dem och nu visar upp min vardag för dem. Vem hade trott det för 10 år sedan?

Ja, jag har dubbla känslor. Bestämde mig att inte ha några bilder alls på den här bloggen även om jag vet att alla älskar bilder och bloggen kanske skulle växa. Men en bild säger också så mycket mer enligt mig. På instagram publicerar jag mest bilder på mitt barn och det är ju ganska motstridigt (har ett låst konto med få följare) men det är ögonblicken jag vill spara på. På pinterest är mappen med inspiration den som har flest följare, den som är mest färgglad, vågad och väldigt "jag".

Pinterest är för övrigt en sån social nätverkstjänst jag drömmer om att komma på, som ska få mig tjäna pengar när jag sover. Vem drömmer inte om det liksom?

Om jag skulle vara 10 år yngre så hade jag nog gjort allt för att skapa en stor känd blogg så jag kunde leva på att kombinera mina intressen, text, bild, formgivning, mode, trender, inredning etc. Försökt skapat mig ett personlig varumärke och på så sätt kunna leva på drömmen. Drömmen som blev verklighet men inte så drömlik. Om ett eget klädmärke och egen butik.

Ibland förvånar jag mig själv när jag berättar att jag drivit eget i 5 år. Så många sömnlösa nätter. Så många idéer drömmar och naivitet. Annars hade jag aldrig vågat. Men om jag inte hade testat, hade jag säkert spenderat resten av mitt liv med att drömma om drömmen.

#sociala medier (får jag irritera mig lite på alla hashtag med, för att marknadsföra, finna nya läsare, samla all info om ett ämne, märke - säkert ett bra marknadsföringsknep men ibland går det till överdrift.)

2 kommentarer:

Tuvilda sa...

Nu ska jag för första gången i livet gå in på pinterest.

Hm... det verkar som om man måste logga in...

Jag har inte facebook. Orkar inte. Vill hellre ses och att folk ska berätta och visa bilder än att titta på dem själv.

Jag följer bloggar istället, en del.. men inte slaviskt. Jag tror att vi alla mår bra av att stänga av datorn, internet, flödet ibland.

När jag är i Spanien är jag alltid inne mycket mer sällan på internet. Det finns så mkt annat man vill göra och vi har inte alltid internet där.

Jag skulle gärna vilja veta vad du heter på pinterest, om jag nu ens kommer in.. Men du kanske inte vill säga det här? Du kanske kan maila det till mig?

Bella sa...

Det finns en länk i högerspalten till min sida DesignBella heter jag. Jag tror du kan se min se utan att logga in och kan hoppa vidare genom att titta på mina "pins" - i designbransvhen används Pinterest flitigt;)

Jag har FB sen många år men använder det inte så mycket längre. Men jag har ju min SVES grupp för tvåspråkiga barn som Facebook forum. Jag tycker det är kul speciellt följa vänner i Spanien som jag typ aldrig träffar. Precis som instagram