14 juni 2014

Sänk kraven och njut!

Snart kryper jag över mållinjen efter 7 veckor som ensamstående mamma. När jag äntligen nästan är framme går luften liksom ur mig. Jag orkar inte längre. Så jag sänker kraven ännu ett steg. Lämnar disken, låter leksakerna ligga kvar, sätter mig i soffan o börjar mentalt planera för egentiden. Mina sommarmål är enkla; egentid, ta hand om mig själv, vila, läsa böcker, laga god mat, bada varje dag... Bara vara!

Jag har fortfarande höga krav på mig själv och under juni försöker jag påminna mig själv om att sluta vara så j-val duktig hela tiden. Sänk kraven o njut! Skit i disken, leksakerna o allt det där som du lika gärna kan göra imorgon, eller en annan dag.

Jag funderar över hemligheterna alla har som vi inte berättar om, vad man väljer att visa upp. Insta-fasaden. Att de jobbiga inte ger några like. Jag tänker på alla tysta följare som aldrig like:ar. Aldrig kommenterar. Att jag fortfarande har en väg ut. För mina tankar, funderingar, åsikter...

Jag funderar på om jag ändå trots att jag inte själv anser det följer trender. Att även jag hoppar på en samhällsströmning. Att all information jag dagligen möts av har jag valt och det influerar mina tankar, beslut och åsikter. Hur mina egna erfarenheter, känslor bildar sanningar som påverkar mina val.

Jag överanalyserar. Varje mening. Den här bloggen för mig är ett sätt att skriva av mig. Vanligtvis rinner orden direkt rakt ut. Jag ändrar inget. Men. Så växer antalet tysta läsare och så börjar jag tänka för mycket. På mina ord.

Jag har bestämt mig att ta ett långt blogguppehåll under semestern. Känna om lusten kommer tillbaka. Njuta av egentiden. På sommaren brukar jag behöva ett stopp. Jag vill helst göra ingenting alls. Spenderar några timmar på stranden. Några timmar i skuggan med en bok. Lagar lite mat.

I sommar ska jag försöka att inte ta på mig rollen som hon som planerar, fixar, organiseras och sköter allt. Jag har valt den. Haft den i många år men orkar inte längre. Jag driver tillräckligt som mamma. Behöver släppa på krav, ansvar och känna att det fixar sig ändå. Trots att jag inte styr! Jag skulle vilja vara lite mer spontan, lite mer det ordnar sig. Att lämna över till någon annan. Jag behöver det, just nu.

Jag kan tänka mig att det är så för många under semestern. Alla har olika idéer och krav för vad som behöver göras, städas, fixas, hur ofta o vad som ska ätas. Om semestern ska gå åt till fritidsjobb eller dulce far niente. Jag väljer det sista. Men jag vet att det kliar i mig när ingen annan tar tag så då kommer hon fram...

Jag önskar ibland att jag skulle älska de operfekta, de vildvuxna men det är inte jag. Jag skulle aldrig kunna hålla ambitionsnivån så låg. Jag skulle vilja måla, rensa, fixa o organisera. Det finns en lat del av mig. Som älskar att göra ingenting. Men med en treåring får hon komma fram alltför sällan. Jag behöver lat egentid. För att det ska börja klia i fingrarna igen. För att jag ska vilja börja om, hitta nya idéer, projekt, lust att skriva.

Att vara ensamstående mamma i 7 veckors perioder under våren har varit jobbigt. Även om jag känner att jag klarat det bra. Jag minns hur det var att vara ensam med en 15 månaders eller 2-åring. Älskar att mitt barn växer, blir större, pratar, resonerar och funderar. Men det blir även tydligare att inte bara jag bestämmer längre.

Så nu storstädat jag lgh, rensar frys o kyl, packar väskan och åker 7 veckor till Spanien. Som jag längtat!

7 kommentarer:

Miriam sa...

Hoppas att du får en riktigt skön semester!

Carin sa...

Åh vad underbart! Ta varje dag som den kommer! Låt det bli som det blir. Det var som en kompis sa till mig en gång "don´t get upset cause you´re upset" eller nåt i den stilen. Meningen var att inte bli arg på sig själv för att man är ledsen, arg, upprörd, stressad. Kom att tänka på det nu. Du vill sänka dina krav på dig själv. Sunt och rätt tycker jag. Men stressa inte upp dig om du inte lyckas varje dag. Nu yrar jag lite :)
Men jag är på nåt vis tvärtemot, har aldrig varit fröken duktig utan att väldigt slarvig (nu pratar jag hemma, inte på jobbet), låtit disk stå i dagar, städat var 3:e vecka, bäddar aldrig sängen, etc. Jag gör det för att jag är lat och som nån slags trots, "man behöver faktiskt inte ha kliniskt rent omkring sig, det ska synas och kännas att nån bor här". Lite så. Samtidigt som jag faktiskt stör mig på att de är skitigt och saker och ting inte är i ordning. Så jag tränar nu när jag är mammaledig på att faktiskt ta saker direkt och istället för att vänta tills jag har tid och ork för storstädning så har jag blivit en typisk mamma - en plockare. Diskar efter maten, torkar lite med trasan här och var när jag kommer på det.
Tänker på det du säger om tysta läsare, vet hur det känns när ingen säger nåt. Man undrar. Men samtidigt så tror att det mest handlar om att man inte hinner. Du sår frön, jag har flera gånger tänkt att jag skulle kommentera men det var inte någon mening och en smiley utan behövde mer tid, och så blev det inte... Men jag älskar varje gång jag hittar ett nytt inlägg hos dig! Sedan vet jag inte om du vet, men det går inte att kommentera om man läser din blogg i mobilen vilket jag ofta gör när jag lägger I.
Välkommen till Spanien! Kram

Smilla sa...

Vill bara säga att jag är en läsande och skrivande människa som är jävligt kräsen och selektiv, men din blogg och ditt språk är något av det bästa jag upptäckt på mycket länge. Du verkar så himla, himla bra (känner igen mig i så mycket) och jag hoppas att jag får fortsätta att njuta av dina ord och kloka resonemang längre till.

Juans sa...

Får lite dåligt samvete- Jag är ju en av de tysta läsarna du skriver om.. Hittade till din blogg ganska nyss, via.. Mammasmachete kanske? Eller colombialiv. Gillar dina tankar och hur du väljer att leva ditt liv. Några pusselbitar har jag dock inte förstått än- var är din son under dessa veckor av egentid? Är han hos släktingar/pappan m.m? Och så är jag lite nyfiken på vad du jobbar med som ger en sån skön möjlighet till flexibelt schema? Själv jobbar jag 75% på hunddagis 4 dagar i veckan. Jag jobbar hellre mindre och får mer fritid men mindre pengar, än massa pengar men en ständig trötthet efter jobbet. Dessutom är jag 25, bor ensam och har inga barn. Så livet ser lite annorlunda ut än ditt :p
Hoppas det här gav nånting, att få veta lite om åtminstone en av de "tysta läsarna". Jag ska försöka bli bättre på att kommentera!
Ha det fint!

Bella sa...

Tack för era fina ord! Det är kul att få respons. Jag tycker om dialogen i kommentarsfältet...

Carin: jag har väldigt mycket lägre krav än innan jag blev mamma. Men eftersom jag bor litet o min son har mycket leksaker så brukar lgh vara ett bombnedslag, varenda kväll. Men absolut inte spansk ordning a la våttorka golvet varje dag, bädda säng med överkast, diska innan man ens ätit maten. - det är t.o.m. Så att spanska exet kan tycka jag är rörig;)

Jag försöker bli bättre på att våga vara alla mina jag med mitt barn, slappna av lite mer och inte stressa upp mig. Jag har tyckt mammaansvaret har varit väldigt jobbigt, har sprungit efter o oroat mig, ropat nej, försiktig stup i kvarten...

Smilla: tack, dina ord gör mig sååå glad! Jag kommer nog ha svårt att låta bli att skriva, bloggen är min egna lilla väg ut för tankar, funderingar etc.

Juans: läsarantalet har växt till nästan det dubbla sista veckorna. Innan har vetat vilka de flesta är, de flesta är bloggvänner o vi läser varandras bloggar. Tack! Kul att höra vem en till är.

Jag glömmer bort hur mycket jag inte berättar, men det är inte 100 % egentid i Spanien utan några timmar varje dag som mitt barn umgås med sin pappa - vi har en bra relation just nu och vill vårt barns bästa så vi umgås även mycket alla tre men då har pappan huvudansvaret, byter blöjor, fixar mat, springer efter etc. Men vi bor ihop. Pappan jobbar halva veckorna o då har jag ingen egentid.

Jag jobbar på min fars arkitektkontor, familjeföretaget. Världens lyxigaste då jag slipper dåligt samvete vid VAB, kan ta ut extra ledigt etc. Han är påväg att pensionera sig om troligen nått år så jag njuter av lyxen så länge jag kan... Perfekt när jag är ensam med ett litet barn. Sen har jag föräldraledighetsdagar kvar...

Kommentera gärna mer! Älskar respons o lära känna alla er som läser...

Tuvilda sa...

Själv tycker jag att det är mycket lättare att slappna av och släppa kraven i Spanien än hemma i Sverige. Om några dagar åker jag också dit och stannar i tre veckor! :)

En av dem du har "sund avundsjuka" till sa...

Läser dina texter med stor behållning. Vettiga, viktiga åsikter. Keep going