15 dec. 2014

Rasism, alkohol och sociala medier...

Mamma, varför har jag svarta ögon? Mitt barn tittar på mig med frågande ord och jag tittar in i hans vackra mörkbruna ögon och svarar, att han har sin pappas ögon. Frågan fastnar inom mig och återuppspelas.

Mitt barns pappa blev stoppad på Hemköp när han hade handlat. Han blev bortförd av några poliser och utfrågad, han hade inte med sig sitt spanska ID-kort eller plånboken. Efter en rad hårda frågor fann de vårt halvsvenska barns namn i registret. Stämningen var plötsligt förbytt. Han var inte illegal invandrare längre, bara spansk turist. Som är i Sverige för att hälsa på sitt barn över jul...

Den obehagliga känslan dröjer sig kvar. Tankarna snurrar och jag funderar över hur jag aldrig känt av rasism. Jag har alltid varit blåögd, blond svenska. Även under mina år som invandrare i Spanien var jag alltid av rätt klass. Mitt barns pappa fick sig en rejäl tankeställare. Att bli behandlad illa utan att ha gjort något, att ses ned på enbart för ens utseende. Placerad i ett fack.

Jag såg ett avsnitt av The Kardashians, där Kim berättar om rasismen mot hennes lilla barn. Hur hon ser världen med nya ögon sen hon fått barn. Hur hon inte kan förstå hur det är att växa upp som svart i USA. Hon kan försöka, men innan man upplevt hatet - Rasism! Jag ska googla på hennes blogginlägg sen. Hittat!

Jag läser en intervju om barnhemsbarn. Får ont i hjärtat och vill åka och hjälpa. Men så vänder intervjun och det förklaras hur välgörenhetsindustrin, hur vi i västvärlden åker och försöker känna oss bättre, under en månad eller några veckor men vi skadar barnen ännu mer. Fler avsked. Jag läser hur barnen ibland är en turistattraktion, hur det tjänas pengar på dem och jag mår dåligt...

Lika illa som jag mår när jag lyssnar på vuxna barn som berättar hur det var att växa upp i en familj där det dracks för mycket under jul. Att leva rädd i sitt egna hem, att inte kunna lita på sina egna föräldrar. Otryggheten alkohol skapar hos barn. Så blir jag arg. Minns några fester när jag var liten, hur jag fimpade stora cigarrer och hällde ut spriten. I min uppväxt hände det nån enstaka gång. Men jag minns det så väl.

Det finns en journalist i mig. Som vill berätta historier. Som vill göra research, intervjua och skriva. Peppe pratar om rasism vs feminism och berättar i sin podd om hur hon är branschskadad av att försöka analysera hur man kan tjäna pengar, men jag håller med hennes man att det blir tröttsamt när allt handlar om hur man ska tjäna pengar på sociala medier. Hur svårt det är att dra rätt slutsatser av analyser av fenomenet. Men jag tror på mer personligare, öppnare kommunikation. Som poddar, tvoddar där man talar direkt till tittaren/ lyssnaren.

Jag inspireras av att delade länkar, tipsa mig om dina källor. Jag har börjat gilla FB igen för mina vänner tipsar om artiklar jag aldrig skulle ha läst annars. Att försöka bredda mitt perspektiv och få en inblick i andra människors liv, vardag och livsöden.


Veckans tips:
Jag är ju mer eller mindre nykterist men jag har ändå lovat en VIT JUL - för mitt barn skull har jag även bett familjen dra ner på alkoholkonsumtionen på julafton.



Bildkälla: DesignBella Pinterest - Children around the World (Så härligt färgglada!)

4 kommentarer:

mammas machete sa...

Fin text som alltid. Kram!

Emma sa...

Oj så mycket... Först hajar jag till när jag läser om I! Det är knappt jag vill tro på det. Jag blir så upprörd när det kommer så nära (inte mig nu iofs men ändå, det hade lika gärna kunna ha varit min I) Jag minns i Spanien då min dåvarande kille skulle gå till jobbet han äntligen hade fått på en restaurang. Restaurangen låg uppe i Putxet långt ifrån vår lägenhet i el Gòtic. Polisen stannade honom och bad om papper. Han är ursprungligen från Colombia och hans ursprung syns på honom - om man ska vara sån och det ska man tydligen. Han var (är) spansk medborgare men hade glömt sitt DNI hemma. Brukade alltid ha det på sig för det var inte första gången de stoppade honom i egenskap av "sudaka" men var nu tvungen att med poliseskort komma hem och hämta leget. Jag var hemma när de kom alla tre. De bara tittade kortet, sa "vale" och drog. Han fick sparken! Jag tänkte att det där var så spanskt, att svensk polis är så mycket mer etiska. Men icke!

Ang. alkoholartikeln S8som jag påminns om när jag läser detta) så har det inte blivit ngt, kan bli senare vi får se. Bra med vit jul!!!

Kram

Casa Annika sa...

Obehagligt!

Bella sa...

Tack mammas machete!

Emma: ja, i Spanien är många mer öppet rasistiska men jag visste faktiskt inte hur det var/är i Sverige. Har väl aldrig varit misstänkt. Men känslan av hur svenskar ser ut, klär sig etc är ännu starkare nu, hur man passar in i Sverige genom att klä sig trendigt, rätt. Jag kan ju se vilka som är spanska turister på stan, genom sina färgvalet, vanligtvis dova mörka bruna toner, klassiska plagg. I Sverige har ju typ alla svart. Såg svenskar i Barcelona med på långt håll.

Förstod det! Inga problema :)