22 aug. 2015

Vardag, modebranschen och medveten konsumtion...

Tillbaka i vardagen som ensamstående mamma, en sista lugn helg innan hösten kurs drar igång. Redaktionell design. Under flera år har jag haft en vag dröm som jag inte kunnat definiera. Att arbeta med text, bild, färg och form. Nu vet jag vad jag vill jobba med. Skapa i InDesign. Det behöver inte vara magasin, tidskrifter utan presentationer, rapporter etc. Det jag gjort senaste åren på arkitektföretaget.

Under en vecka trodde jag att jag skulle läsa art direction, ett steg utanför min comfort zone som fick tankarna att snurra nervöst. Jag lånade "vad gör en art Director?", Clara Block Hane, Sara Teleman och Rebecka Tarshys har intervjuat 29 art directors om sitt underliga yrkesval. Väldigt intressant att läsa om andra kreativa människor längtan att uttrycka sig, den ibland slingriga karriärstigen och om att ha det visuella ansvaret. Det finns något som lockar mig, drivkraften att uttrycka ett helhetstänk. Som med mitt lilla företag SMiD, att få hitta på en ide, skapa logotyper, etiketter, hemsida och få följa med från ide till färdig produkt.

Under 5 år drev jag eget. Jag längtar inte tillbaka utan känner att jag gjort den väldiga lärorika resan att starta eget klädmärke, leta fabriker, leverantörer, driva egen butik. Drömmen som gick i uppfyllelse men som inte var så drömlik. Det passade inte mig personligen att ha butik. Det jag fortfarande brinner för är leveranskedjan, modebranschen verkliga kostnad, sömmerskorna som tillverkar med hemska arbetsvillkor, sämst betalda och den giriga industrin som ignorerar de etiska och sociala frågorna. Såg dokumentären "The true cost" - se den!

De jag fastnade för var dock inte mänskliga rättigheter, rättvis handel och att vi borde handla mer medvetet och ansvarsfullt. Utan de materialistiska värderingarna, budskapet att ett nytt plagg tillfredställer dina behov och gör dig glad o lycklig. De visade några unga youtube-tjejer som glatt visar upp vad de shoppat, billigt i fast fashion kedjor. För mig kändes det så fel. Jag vet att det finns likadana svenska unga tonårstjejer som blir dränkta i gratisprodukter och där konsumtion, att titta på andras konsumtion är idéen. Själv undrar jag vart vi är påväg.

Colombialiv-Annika har flyttat hem till Sverige efter många år utomlands och jag känner igen mig i hennes ord om att många i vår ålder (35) lever vuxenliv med villa, bil, trädgård, barn, dubbla inkomster och ett genomtänkt hem, stylat och matchat för perfekta instagrambilder. Priviligierad medelklass. Jag samlar hellre på upplevelser, erfarenhet, resor, minnen och förhoppningsvis vänner... Men känner pressen att passa in i den snäva svenska mallen. Mig passar det perfekt att bo compact living med barn i stan med närhet till allt men känslan skaver...

Barnrum. 4,5 år och har forfarande inget eget rum. När kommer kompisarna frågor? Redan nu hör jag dem "men bor din pappa i Spanien?" Och mitt barn svarar stolt "Ja" utan att höra den frågande undertonen. Mammorna frågar också, om vi inte borde leva varann vecka liv ändå, att pappan flyttar hit. En mamma sa att det låter ju perfekt att vara tvungen att åka till Spanien. Jag tycker själv att jag får det bästa av två länder. Njuter av friheten jag har just nu....

4 veckor tills vi åker dit igen. 4 veckor ensam. Med lämning, hämtning, jobb och distanskurs. Jag blev bortskämd förra helgen av en vän, han lagade lunch, middag, frukost, fika och picknick i Göteborgs Norra Skärgård. Lyxen att ha vänner med gästhus som hjälper och agerar psykolog för alla mina funderingar. Han hade svårt att förstå hur man inte kan vilja ha mer ansvar, för sitt eget barn. Jag förvånades över hur lätt det var att nå över mina låga förväntningar, att i framtiden kanske finna en person som vill hjälpa mig i vardagen, som lagar mat, delar ansvar och ger mig egentid... Utan att be om mer än kärlek tillbaka?

Veckans tips:
1. The true cost (om modeindustrin verkliga kostnad, finns på netflix)
2. four fit challenge - utmaning att bara använda 4 plagg på en vecka! Tack för tips Trendenser
3. Husligheters miljömåndag Wear no evil
4. Handla mer medvetet!

9 kommentarer:

Expatlisa sa...

Fint skrivet, väldigt ärligt. Men alltså, vad är det för människor som känner att de måste lägga sig i hur ni lever? Förstår mig inte på folk..
Kan inte påstå att vi lever compact living direkt, men vi passar ändå inte riktigt in. Vi lägger pengar på annat matchande soffkuddar och nån guldig ananas ;) Känns alltid halvfärdigt hemma hos om man jämför med andra.. Och spelar nog ingen roll om vi stannar 10 år på samma ställe.
Spännande med kursen! Hoppas också kunna läsa nåt framöver när vi landat där borta.
Kram till dig! ps hur länge stannar ni i SPanien om 4 veckor?

Tuvilda sa...

Åh! Bella! Vilken fin vän du har som hjälper dig ibland... Jag hoppas att det är mer än en engångsföreteelse. Det är fint att ha vänner som lyssnar och finns där!

Barnrum... Kanske kan du hyra eller köpa en trea? Det kanske inte går nu men det kanske kommer gå om ett tag?

Pappan i Spanien. Ja, det är nog svårare än vad hans kompisar kan förstå. Men hela situationen är väl speciell kan jag tänka mig och jag tycker att ni verkar fixa det bra med tanke på förutsättningarna! Ni åker ju ändå dit ganska ofta tycker jag.

Jag hoppas att du får en fin höst!

Bella sa...

ExpatLisa: ja, du varför måste de lägga sig i? Varför anser andra att de har bästa lösningen utan att veta hur vi hamnat här... I kommer aldrig flytta till Sverige, om det blir nån variant av varann vecka liv mer troligt två helger per månad blir det i Spanien. Ja, just nu har vi båda väldigt fria jobb så då kan vi träffas mycket, det kommer ju troligen inte hända i framtiden... Jag flyttar ju bara till Spanien, inte om I får jobb i Sydamerika, Asien eller Östeuropa. Jag hoppas fortfarande att I ska få jobb i Barcelona så vi åker dit. Men samtidigt är det ju väldigt bra att kunna bo i sommarhuset. Billigt! Vi åker bara 10 dagar och det blir lite släktkalas som förra september. Kul! I kommer troligen hit i november och sen åker jag ner 1 månad runt jul, nyår, Reyes...

Tuvilda: hur mår du?
Ja, vänner som ställer upp är guld värda. Just den här vännen är lyckligt gift, men det väckte en tanke som inte funnits där innan. Att hur lite jag förväntar mig av andra, hur många som gjort mig besvikna. Förskolelärarna är en enorm hjälp i mitt liv, alltid gulliga, lyssnar och tar verkligen hand om mitt barn. Utan dem vet jag inte vad jag hade gjort.

Jo, tills barnet börjar skolan ska jag försöka flytta till en trea, men då har jag inte råd att bo så centralt. Funderar om jag hellre flyttar till en mindre stad och bor i centrum än flyttar till en förort. Skolfrågan! Att bo nära skola är jätteviktigt för mig, nu ligger förskolan bara några hundra mot hemifrån. Ja, vi får se... Borde jag försöka köpa en lgh? Är det kanske en trygghet för framtiden?

Jag tycker mest att alla frågor är lite jobbiga, personliga. Även får jag och barnet frågor om syskon och jag blir bara så trött...

Linda sa...

Ja, det är inte klokt. Så befängt att vi överhuvudtaget lägger så mycket tid, energi och pengar på att få det tjusigt hemma. Jag har också fastnat i det där med att snegla på lite för fina hem och detaljer på framförallt instagram. När jag sedan rannsakar mig själv så tänker jag att det är klart att jag vill ha det fint omkring mig men inte till vilket pris som helst.
Du skriver så bra och du verkar vara en stark person som får fatta svåra beslut.
Keep up the good work!
kram Linda

Fru Minimalist sa...

Vad fint och klokt du skriver.
Compact living är förhoppningsvis framtidens Svensson-liv, du lever bara före din tid. :) När alla insett att minimalism är "the shit" och att vi inte kan leva som vi gör idag. Då kommer alla som tidigt insåg detta ha mycket lättare att anpassa sig medan övriga måste lägga massa tid på att rensa, får ångest när de inser att de är förankrade i hemmen av alla prylar och har svårt att hantera sina känslor på grund av den emotionella relation de har till saker som representerar någon form av identitet och trygghet.
Kanske. ;)

Om du inte redan läser vår blogg tror jag du skulle trivas med att göra det. Vi består av Herr och Fru Minimalist samt Bebis Minimalist, driver bloggen (och instagram) under namnet Minimalisterna. Försöker leva med färre prylar och fokus, och istället prioritera det som på riktigt är viktigt i livet. Det som egentligen utgör livet.

Jag deltog i Four fit challenge som du kan läsa om här:
http://minimalisterna.se/sa-gick-four-fit-challenge/

Fick du mersmak är det kanske dags att skaffa dig en capsule wardrobe? :)
http://minimalisterna.se/minimalistisk-garderob-med-capsule-wardrobe/


Fru Minimalist sa...

Såg nu att vår blogg låg i din högerspalt och att du redan läser den - kul!

Vill bara lägga till att jag läste ditt inlägg "10 förändringar i mitt liv".
Du är så modig och jag älskar att läsa om liknande "resor" som din. Folk som vågar göra annorlunda, bryta upp från det som förväntas och lyssna inåt och vad just jag mår bra av och behöver. Inte bara trampa på utan att känna efter vad som känns bra och rätt för en själv.

Om du någon gång i framtiden får för dig att skriva ett gästbloggsinlägg hos oss är du varmt välkommen:
http://minimalisterna.se/dags-for-gastminimalister/

Bella sa...

Tack Linda! Dina ord värmer... Jo, livet svänger ibland av på vägarna man inte själv valt, utvecklar sig inte som man tänkt. Jag är glad nu, när jag kämpat mig igenom de värsta att det blev som det blev, jag är lyckligare och lever mer sann mot mig själv. Svåra saker gör en starkare! Kram!

Fru Minimalist! Jag har följt er länge... Kul att du hittat hit! Jag tror också vi är före;) jag mår bättre när jag försöker fokusera på det som är viktigt, för mig och inte tappar bort mig i alla krav, press, stress från alla andra och samhället.

Jag testade capsule wardrobe förra året, har massor med inspiration på min pinterest DesignBella. Jag är ju lite yrkesskadad som fd modedesigner så jag matchar och tänker igenom mycket mina inköp och hur jag trivs att klä mig. Största förändringen är att skita i alla trender och köpa mer kvalitet t.ex. Ulltröjor då jag är frusen. Har även investerat i en bra varm vattentät vinterjacka, regnrock, gummistövlar etc som verkligen behövs om man bor i Sverige. Jag använder väldigt få plagg så 33 kändes nästa många... Ska bli kul att följa hur din capsule wardrobe utvecklas....

Bella sa...

Tack! Att jag är modig fick mig att le inombords! Det behövs pepp när man kämpar med vardagen ensam...

Jag ska fundera på det här med gästinlägg...

Bella sa...

http://backstageimodebranschen.blogspot.se/2012/02/jag-en-garderobsminimalist.html
Här kan du läsa om mina tankar redan 2012