10 maj 2016

Prestationsångest, utflykter och att leva i nuet...

Jag funderar över prestationsångest. Hur jag har för höga krav på mig själv och när jag då inte når min egna påhittade nivå mår ännu sämre. Som när jag är sjuk eller barnet är sjuk. Livet står på paus. Instängda hemma. Jag inte kan jobba. Lusten att fly från allt ansvar smyger sig på...

Sen när vi äntligen börjar bli friska, att orka komma ikapp. På jobbet. Hemma. Att inte ha någon som hjälper mig att komma på fötter igen. Tid att samla kraft och energi. Enkla saker som att städa, tvätta, planera måltider, få mat på bordet när jag mått så dåligt att jag knappt orkar ta hand om mig själv. Så vi har haft några sjuka skitveckor med frukost till middag, leksaker över hela golvet, berg av disk... och så skäms jag och får mer ångest. Även om jag har utmanat mig själv med att våga bjuda in barnets kompisars föräldrar i vardagsstöket.

Så funderar jag på att sluta skriva, sluta dela med mig, sluta med sociala medier. Men. Då ringer mina varningsklockor. Så jag försöker sänka mina höga krav på mig själv. Att jag behöver inte ta snygga foton, skriva genomtänka texter etc. Att vara ok med att bara vara jag. Mamma. Göra mitt jobb. Stänger in mig i min lilla bubbla några veckor. Sover mycket. Löjliga höga krav att vara så himla inspirerande, positiv, dela intressanta tankar och länkar när jag egentligen vill gnälla o klaga. Så jag tystnade, bloggen fick vila lite...

För att mota bort ångesten över "mitt tråkiga jobbiga ensamma mammaliv" planerar jag in vårens utflykter. Efter en fantastisk fin långhelg i sommarvärme med dagsutflykt till Nordens Ark och Smögen, en liten vandring i Göteborgs Södra Skärgård (Vrångö södra slingan) och mycket glass mår jag bättre.

Om två veckor åker vi en långhelg till Höga Kusten och Ö-Vik för att hälsa på släktingar. Tips? Jag önskar naturupplevelse. Skuleberget? Ulvön? Lagom nivå för en 5-åring. Senare förhoppningsvis en solig fin dagsutflykt till Marstrand, Varberg. Spontanbokade båtresa/boende till Legoland efter sommarens långa lata veckor i Spanien... Givskud Zoo, Randers Regnskog, Skagen. Danmarkstips?

Näe, april var verkligen en skitmånad. Inte alls nån "njuta och uppskatta vardagen". Men jag hoppas att maj blir bättre. 6 veckor kvar tills vi åker till Spanien. Ensam med allt ansvar, alla lämningar/hämtningar, frukost/middag, disk, tvätt... men även alla kramar, pussar, mys och närhet. Allt vi upplever tillsammans. Jag skulle inte vilja ha det annorlunda bara lite lite mer tid att pusta ut. Samla tålamod. Andas.

Veckans tips:

1. Caminos hållbarhetsdag "Tipping Points- så tänder vi gnistan" på UR play eller deras hemsida. Jag lyssnade på "Värderingarnas tipping point: Ledarskap, drivkrafter och värderingsskiften för en hållbar framtid med Erik Fernholm, inspirationsföreläsare med bakgrund inom neuro-, motivations- och lyckoforskning".

2. Intressant om Konsten att fråga på rätt sätt om att påverka standardalternativ eller få oss ifrågasätta våra automatiska beslut.

3. Bortugal om våra egna parallella liv Mitt som skulle kunna levas i Barcelona eller mer troligt i Cartagena.

4. Dear Sally om saker hon lärt sig av att bo i Spanien Intressant om hur andra upplever Spanien. Jag känner igen mig och irriterar mig...

4. Johanna N inlägg om att undvika att gå in i den dar väggen... Mina egna ord medan jag skrev dem väckte känslor: "För mig är ju inte jobbet det mest stressande utan få vardagen att fungera, speciellt när jag är/varit sjuk, att inte orkat laga mat till barnet, diska, plocka undan… Så sitter jag där i kaoset, utan tålamod och får mer ångest. Sen att komma ikapp på jobbet efter varit hemma med sjukt barn…" och hennes fina svar: "Jag hoppas att du kan släppa alla tankar på perfekthet. Jag tror ärligt inte att något barn kommer minnas om maten var perfekt hemlagad eller om det var superstädat hemma. Däremot små stunder tillsammans, typ 5 minuter där en umgås här och nu."

6 kommentarer:

Åsa sa...

Hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete (/ än ett rent samvete;)

http://www.ellenbailey.com/poems/ellen_218.htm
(obs, varning - innehåller rader som kan upplevas som krav på att man ska karpa dagen hela tiden. Ibland är det viktigare och mer njutbart att vila än att karpa!)

Men visst, det är lättare att känna sig tillfreds med tillvaron om man har rena ytor omkring sig. Är det inte typiskt våren, tröttheten efter vintern, krav på att ta tillvara dagarna när ljuset och värmen äntligen kommit tillbaka, och så ljuset som avslöjar skitiga fönster, och dammkorvar?

Det låter kul med en massa planerade utflykter. I en viss ålder är det sånt som är kul att göra med barnen. Svårt att aktivera.... ha mer egentid... finns det några aktiviteter som sonen kan gå på utöver förskolan, med kompisar? Så kan du läsa/surfa på inspirerande sajter och så? Simskola eller vad vet jag, kanske?

Och ha för guds skull inte dåligt samvete! Det är bara onödigt!

Kram! /Åsa

Tuvilda sa...

Tips: Högbonden!

Jag känner mig också lite b idag. Lite depp och irriterad på allt. Känner inte ens för att gå ut i den fina vårkvällen. Fast man ångrar sig iofs aldrig. Så jag kanske gör det ändå. Jag lär ju inte bli surare av att gå ut... mjök...

Kram!

Casa Annika sa...

Vilka härliga utflykter ni verkar ha haft efter en sådan tung, motig månad! Och glass på det. Nu kommer jag att tänka på gamle Jorma som gick samma naturfotokurs som jag. Jag var 40 år yngre än honom och han bjöd mig på glass, och sa att vi måste äta mycket mer glass, glass är något väldigt bra i våra liv.
Jag är så tacksam över att inte vara själv med D, för när mitt tålamod tar slut tar J över, och tvärtom, och när en är med D kan den andre laga mat eller vad som nu behöver göras.
Trots det räcker tiden aldrig till. Bostaden är så smutsig ibland (alltid, men vi stänger dörren om Fula Rummet till exempel) att jag skäms. Köket är värst. Max en dag i veckan är det helt rendiskat. Det finns ingen tid över för disken! Jag har många gånger tänkt att jag ska fota lite i bostaden till bloggen, men det händer så sällan att det är städat och undanplockat... Och disken är det som stressar mig mest.
Köp färdig mat eller ät smörgåsar när du inte hinner laga. Du måste nog sänka kraven på dig själv.
Roligt att du är tillbaka och skriver.

Anonym sa...

Vi har gett upp att städa hemmet. Konstant tvättberg. Jag dansar en glädjedans när jag tömt tvättkorgen och sedan tar det en dag och det har bildats ett nytt berg. Smulor i köket. Dammig bokhylla. Nedstänkt badrumsspegel. Men när vi har gäster städar vi fortfarande. Vilket gör att vi har gäster mindre ofta för det är inte roligt att ägna förmiddagen till städ och matlagning när vi kan vara ute istället. Vad dumt! Borde sänka kraven. Vi har ingen hjälp av familjen och även om jag inte kan jämföra med att helt ensam ha ansvaret är det kämpigt. Vi kämpar, gnäller och är deppiga. Jag har ingen aning om hur föräldrar med tre och ännu flera barn alls orkar.

karinistan sa...

Sänk kraven, det är omänskligt att hinna med allt som du skriver!! Förvisso jobbar min man mycket men vi är ändå två och jag jobbar inte alls och jag hinner inte med allt som du försöker uppnå. Jag tänker ofta att vi borde hitta på en massa spännande saker men det är ju jag som har någon slags prestationsångest, det är inte barnen som klagar på att vi aldrig gör något...

Jag skrev några vandringstips och även Höga Kusten-tips som svar på din kommentar hos mig för några dagar sedan, vet inte om du såg den men ta en titt annars. Gå och ät en glass nu!! :)

Simone sa...

Tack för omskrivningen! Lätt hänt att bli irriterad när man blir påmind ;)