26 juli 2016

Sista dagarna i paradiset...

Jag njuter lite extra för äntligen är det sommarvarmt i medelhavet. Badar flera gånger om dagen. Leker med barnet i vattenbrynet, hoppar i vågor och bygger sandslott. Njuter av små saker som att duscha med öppet fönster, hänga tvätt i pation och torka håret i den varma vinden. Sommarens första värmebölja (35 grader) väntar till helgen när vi åker hem. Förra sommaren var ju galet svettigt varmt men inte (än) i år. Jag försöker att bearbeta känslorna att semestern är slut med att sommaren är ju faktiskt inte det. Att tänka på utflykter i ett grönt sommarsverige. Att mota bort höstkänslorna under de kommande 1,5 månaden tills vi åker hit igen.

En veckas semester väntar oss hemma innan sista året på förskolan börjar. Jag hoppas på skärgårdsutflykt, besök i bästa vännens kolonistuga, träffa en kompis (som bor på Irland) och hennes bebis och träffa min kusin med barn som flyttat hem till Sverige efter 5 år i England. Barnet längtar efter att leka på gården och träffa alla kompisar. Som han saknar sina vänner. Tyvärr har han inte riktigt funnit några spanska kompisar denna sommaren. Han lekte bra en vecka med ett svenskt barn och de verkligen klickade. Fann varandra direkt. Ja, det går ju inte tvinga barnet umgås även om han leker tillsammans med andra barn i poolen och på stranden.

Jag känner att sommaren inte riktigt nått förväntningarna, delvis pga av blåsiga svalare vädret, förorenade lagunen, färre vackra solned/uppgångar men även vad som pågår i världen och att alla runtom mig inte är helt friska. En oro som inte riktigt låter mig njuta. Jag har gått ner i varv, slappnat av, läst flera böcker. Känner mig påfylld med energi och tålamod.

Barnet har tittat (för?) mycket på tv/netflix/film och jag kände hur jag blev lite provocerad av hashtagen childhoodunplugged (är barndomen det om mamman samtidigt fotar/instagrammar?). Ja, ångesten kom krypande... men jag försöker acceptera att det blir för intensivt att leka och underhålla barnet i 5 veckor. Från morgon till kväll. Varje dag. Jag behöver den tiden för att få pusta ut, speciellt under siestan när resten av familjen vill vila och barnet helst ska vara lugn och tyst. Kanske är det känslan att sitte inne när solen skiner som spökar... Jag har delat in dagen i ca 2-3 timmars pass. Barnet vaknar runt 9, vi äter långfrukost och kl. 11 öppnar poolen. De flesta (spanjorer) går till stranden på förmiddagen (11-14) så då får vi poolen för oss själva.

Barnet brukar äta innan oss... Alltså tema mat, jag skäms lite för att barnet mer eller mindre (över)levt på bananer, bröd med Philadelphia, cruasan med sylt, makaroner med ketchup, paella, chips och glass. Mjölkchoklad. Barnets pappa har haft matansvar de dagar han är här så ja... Jag har försökt inte klaga men har sagt till barnet högt (på spanska). Jag saknar förskolan för att slippa mitt dåliga matsamvete. Jag försöker en ny strategi "Du måste smaka 10" men ja, det är inte helt lätt att laga vegomat (grytor/ i ugn) som passar alla och barnet. Jag har även försökt att det alltid finns nått som barnet gillar typ makaroner, ris eller frukt/grönsaker i bitar (ej ihopblandade) men näe, hoppas den här fasen går över snart...

Jag och barnet håller oss vakna till 23-tiden och vi får uppleva mer av SpanienS nattliv. Grannbarnen leker kurragömma i trädgården, cyklar på strandpromenaden och det är fullt liv till minst tolv. Vi tittade på stjärnhimlen häromdagen och det är så fint att få upptäcka livet tillsammans. Så mycket som barnet aldrig gjort, som jag liksom inte tänkt på att visa. Ja, barn formas av oss omkring och det är kul att se någon annan influera. Så mycket barn lär sig hela tiden.

Såg dokumentären "The beginning of Life" häromdagen, om de första åren i ett barns liv och hur vi kan skapa ett bättre samhälle. T.ex. så är det stor skillnad hur många ord barn lär i olika samhällsklasser och det påverkar deras skolgång och liv. Ja, studier visar att jämlika samhällen är bättre för alla, att alla länder i världen skulle vinna på bättre barnomsorg och föräldraledighet.

Veckans tips
1. Dokumentären the beginning of Life http://www.unicef.org/media/media_91198.html (Jag såg den på Netflix)

2. Dokumentären Happy - lyssnade på Roko Belic TED talk för några månader sen och tror jag tipsade? I filmen intervjuar de forskare och reser runt i världen och undersöker vad gör oss lyckliga. Att rika länder med hög konsumtion inte har lyckligare människor. Självklart finns det en gräns, vi behöver mat, trygghet, basala behov men när vi når en viss nivå gör ett mer lön, större hus etc oss inte lyckligare. Familj och vänner är viktigast. Kärlek.

19 juli 2016

Worldschooling, sociala medier och placeras i fack...

Det är svårt att inte påverkas av vad som pågår i världen. Världen mitt barn växer upp i, än en gång försöker jag undvika att min 5,5-åring ser eller hör nyheterna. Men mina tankar snurrar kring hur jag kan förklara. För mitt barn. Jag vill så gärna att... Minns ni vad Nelson Mandela sa om hat? Att barn lär sig hata, lär sig rasism, lär sig fördomar. Supersnippan och några andra jag följer på FB la upp en länk från amerikansk tv med Jane Elliot - såg ni? Om human race, ignorans och att vi lär våra barn rasism.

Worldschooling är mitt svar för att förebygga, att lära mitt barn om världen, geografi, kartor, länder, språk, kulturer. Vi kommer troligen inte resa jorden runt under ett år men förhoppningsvis till flera olika länder under hela hans uppväxt. Jag fann ett blogginlägg om "raising global citizens". Det väckte idéen att spinna vidare på mina tankar och ta hjälp av böcker, film, mat, musik, museum. Google earth. National geographic kids. Följa barnets intresse för flaggor, kartor. Ett land i taget. Vi har ju redan börjat med Sverige och Spanien. Danmark. Frankrike (barnet känner igen Eiffeltornet från flera barnfilmer och serier. Just nu är Mästerflygarna (superwings) och äventyr i tid och rum (just in time/ justo a tiempo) favoriter och jag uppmuntrar genom att titta tillsammans och ställa frågor. Ta bilder, skapa fotoalbum, dokumentera, skriva, rita - resedagbok?

Jag har börjat planera inför barnets sista år på förskolan. När vi kommer hem ska jag kolla upp barnets syn och om han behöver gå hos en logoped. Vi fick remiss hos BVC. Jag tänker fortsätta med våra lässtunder varje kväll, Öva alfabetet, skapa ord för att sakta lära sig läsa. Göra olika övningar för bättre uttal av konsonanter.

Jag lyssnade på podden Ofiltrerat, om verkligheten bakom sociala medie-världen. Om dagens unga influencers som visar upp lyx, reser runt jorden, en romantiserad bild som är Photoshopad o retuscherad förutom allt smink, löshår, spraytan samt duktig fotograf/kamera. Jag kan inte låta bli att tänka på modebranschens photoshots, att sälja drömmar. Reklam. Men skillnaden är att mitt jobb var väldigt oglamouröst. Att backstage är det hårt jobb för att få ett modeföretag att fungera. Det lilla som visas upp, efter 1 år eller 6 månaders jobb.

Att tjäna pengar på att resa runt jorden, visa upp sin kropp i bikini för pengar. Är bloggare/instagrammare nutidens fotomodell? Ja, vem skulle tro att det skulle bli ett yrke? Jag är glad att jag inte är tonåring idag med ännu högre krav på en vältränad modellkropp, hälsohets, på lyx - restaurang, resor och uteliv. Skönt med mammalivet känner jag, att mina förebilder verkar leva mer balanserat, snygga och trygga i sig själva. Vågar skriva mer åsikter, inte bara ytligheter.

Jag blev bjuden på ett glas vin häromdagen eller jag tackade nej till vinet. Nej till öl. Och nej till kolsyrad läsk. Jag vill egentligen inte sätta en etikett på mig själv som nykterist eller en stämpel som vegetarian. Tycker det är så tröttsamt när jag måste placera mig själv i ett fack då de ställer högre krav på mig. Förväntningar. Eller alla frågor som kräver svar. Men jag erkänner att jag tröttnat på semester = alkoholkonsumtion.

Allt som inte visas upp, existerar inte. Allt som visas upp, analyseras för att placera i fack. Semester för mig är tid för reflektion och eftertanke. Lata dagar med en bok eller podd. Jag får några timmar för mig själv, att samla tålamod. Tålamodsprövande minst sagt att underhålla barnet så att resten av familjen kan ha en lugn semester - puh! Det har blivit lite för mycket tv och netflix. Spanskalektion?!? För att laga fruktfrukost, salladslunch och varm middag tar ju sin tid. Sen fixa annan mat till barnet på annan tid - puh! Varje dag badar barnet i poolen, leker på stranden, äter glass. Tyvärr är den varma salta lagunen, innanhavet Mar Menor, förorenad pga utsläpp från odling. Vädret är lite blåsigare och svalare än vanligt. Ingen värmebölja här utan lagom 25-28 grader. Inga myggor!

Det väcker mina tankar om en hållbar semester. Konsekvenser. Lyssnade ni på Johan Rockström Sommarprat förra året? Jag lyssnade igen häromdagen. Planetary Bounderies. Att förändra det vi kan i vardagen. Att skapa en vision om en hållbar framtid. Att vara influencers som påverkar andras val. Att vi idag litar på våra Sociala medievänner. Vi skapar en identitet genom våra val. Värderingssystem, att spegla mig i "rätt" åsikter. Skiftet från "work of watching" till "work of being watched". (Irritationen när alkoholreklam riktas till mig för första gången efter att ha skrivit att jag köpt Cava till syrrans 40-årsfirande...)

Ni som följer mig på pinterest DesignBella vet att jag tycker om det futuristiska, så hans ord blev bilder i min fantasi.

Veckans tips:
Podden Ofiltrerat
Säker stil podden
Johan Rockström sommarprat 2015
Filosofiska rummet (varför köper vi det vi inte behöver?)
Lyssnade ni på Gunhild Stordalen?

8 juli 2016

Spanien, turistfällor och det äkta spanska livet...

Jag funderar över vårt spanska semesterliv efter att ha läst några resebloggar, att även i de såkallade turistfällorna längs spanska solkusten finns ens spansk vardag även om den inte känns lika genuin och autentisk. Jag tänker på Torrevieja, Fuengirola etc dit många svenskar åker. Jag är en av dem som säger Torrevärsta, som inte vill ha svensk meny eller umgås bara med svenskar men blir lika irriterad när någon tror svenskarna är fler än spanjorerna. Att det skulle finnas sämre/bättre eller rätt/fel Spanien. Allt är Spanien, här nere lever ju många på turismen. Det spanska vardagslivet som pågår bakom semesterkulissen.

Vårt sommarhus ligger längst ut på La Manga, i ett idylliskt vitt radhusområde med mest spanjorer, de flesta har bott här lika länge som oss, snart 30 somrar. Just nu hyr även några svenska barnfamiljer. De Svenska barnen tror Dani är spanjor, eftersom han pratar spanska och leker med sin pappa. Så får han tillfälle flera gånger att stolt berätta att han pratar två språk. Att hans mamma är svenska och pappa spanjor - Så fint!

Vi har varit i Cartagena när vädret varit svalare, blåsigare. Både på köpcentrat och tittat på rean (brukar köpa barnkläder/skor) och strosat runt i stan. Vi var även på ett litet lekland/nöjespark - Peke Park. Åkte karusell, båtar i en pool och körde rallybilar. Barnet älskade varenda sekund så jag budgeterar för ett besök i veckan, går visst att köpa rabattkupong online för 11 euro/2h (kostade mig 20euro)

Vad är "äkta" spanskt liv? Är det att prata spanska medan man leker i poolen, på stranden, åker och handlar och att ens pappa lagar paella, äta cruasan med sylt till frukost och titta på spansk tv. Vi lever ju ganska enkelt hemmaliv (om än utan jobb/förskola), hur skulle vi leva annorlunda om vi bodde här? Till nästa sommar ska jag nog anmäla barnet till nån sommaraktivitet, så han får intensiv spanskakurs. Spanienkurs. Borde kanske även vara här i augusti då alla släktingar har semester, flera har sommarlgh/hus. Leka med sysslingar. Jag tyckte förra augusti var för intensiv, för varm, för högljudd, för mycket folk men det är kanske det "äkta" spanska semesterlivet så som släktingarna lever det.

Barnet har spenderat mycket tid med sin pappa, mest badandes i poolen och det märks att deras relation utvecklas. Efter 5,5 år följer barnet äntligen med på egen fri vilja. Till Cartagena och hälsar på släktingarna. Vi har försökt tidigare Men det har slutat i krokodiltårar och de har antingen inte kommit iväg, fått vända tillbaka eller så har jag åkt med - jag har velat undvika trauma. Barnet har aldrig sovit över hemma hos sin pappa själv. Men det kommer nog snart då han redan pratar om att få sova över hos kompisar.

Vi har köpt en resa hit igen i september, kanske sista året *snyft skolplikt*. Förra sommaren hade jag även köpt julresan redan i maj pga billigt pris. Än har jag inte bestämt mig. Är sugen på att kombinera med Barcelona eller kanske Mallorca... Uppleva mer av Spanien! När jag bodde i Madrid åkte jag tåg hit (5,5h en väg) en helg per månad eller bilade ner hit 7,5-8h från Barcelona. Ja, jag vill upptäcka mer av Spanien tillsammans med min lille halvspanjor...

Veckans tips:
1. Discovering the planets inlägg om om andra resebloggares favoritinlägg: Resfredag, Turisterna, Come fly With me, 4000mil, Mary af Rövarhamn, Den andra resan...
http://www.discoveringtheplanet.com/resebloggarnas-egna-favoritinlagg-och-deras-mest-lasta/ Resa med barn är en av mina favoritsökningar just nu.

6 juli 2016

Bad feminist, hållbar livsstil och att vara en förebild...

För första gången på länge, på flera månader, kanske på år... Sen mitt barn föddes? Börjar jag komma tillbaka till mig. Hon jag är när jag inte bara är någons mamma. Det är ju väldigt intensivt att vara ensam med barn så bara några timmar själv känns så lyxigt. Att kunna tänka och fundera i lugn och ro. Att få flera timmar, flera dagar i rad. Som jag njuter. Sträckläser böcker i skuggan på terrassen med utsikt över Medelhavet. Är inne på 5:e boken på två veckor.

Just nu Bad Feminist, nån som läst? Väldigt intressant speciellt att få läsa från någon annans perspektiv, om populärkultur, etnicitet, priviligier, politik och att vara kvinna. Väcker många funderingar, om mina egna tonårstankar, att vilja vara sexig, att försöka bli som mina förebilder, som tyvärr mest handlade om utseende. Den snäva amerikanska bilden från tv-serier, böcker, filmer, MTV och musikvideor som formade min syn.

Igår spenderade jag en halv dag i sängen, med öppet fönster och djävulsk mensvärk. Jag lyssnade på sommar i P1 med Gunhild Stordalen. Lyssna! Väldigt intressant om hennes organisation EAT - mat, hälsa, matproduktion, livsstilssjukdomar, folkhälsa och hållbarhet. Om livet, sjukdom och döden.

Lyssnade även på Eko Enkelt-Pernilla i podden Andra Sätt. Om minimalism, Normer, prioritera, medvetna val, konsumtion och hållbar livsstil. Ett enklare liv, att umgås utan att spendera så mycket pengar, att vilja resa, uppleva andra kulturer och modebranschens onda cirkel. Vill låna/läsa hennes bok när jag kommer hem.

Jag lyssnade också på UnderbaraClaras intressanta svar på frågor om bloggvärlden, reklam på hennes blogg, att inte vilja vara en förebild. Kraven på att alltid vara "perfekt" - alltid ta genomtänkta kloka beslut, att bygga sitt varumärke. Att allt ska passa in i bilden läsarna skapat sig av henne.

Så fortsätter jag läsa min bok, om att hellre vara dålig feminist, inte vilja satt på en pedistal, förväntas posera och handla oklanderligt. Att inte få vara mänsklig, klanta sig, göra misstag, vara osympatisk... nätkulturen där vi reflexmässigt ska klicka gilla. Ständigt behov av bekräftelse, bli gillad och följa regler och normer för hur vi ska bete oss. Som kvinna.

Som får man klaga på semestern? Hur jobbigt det kan vara att umgås med sin unge och roa honom hela dagarna (i 6 veckor, 4 kvar). Att längta lite tillbaka till att få lämna på förskolan och gå till jobbet, vardagen ensamma...

Jag älskar vara här i sommarhuset, mitt paradis, det är 28-30 grader o sol varenda dag. Jag trivs att gå runt osminkad i en gammal trikåklänning/bikini och bara vara hemma. Att göra så lite som möjligt, läsa och låta tankarna vandra. Laga mat, äta och umgås. Men ibland kommer känslan att jag njuter för lite, gör för lite, dagarna går för fort, semesterveckorna. Tyvärr finns några mörka moln som spökar. Svårt att njuta när livets gång gör sig påmind. Åldrande föräldrar.

Jag försöker ge mig själv mycket tid, de 3-4 dagarna i veckan som barnets pappa bor här. Försöker att inte bråka, att finna nån slags balans i att vara vänner för barnets skull. Barnet vill så gärna ha oss båda nära, samtidigt. Det känns så självklart på ett sätt. Så många år tillsammans. Att känna varandra så väl. Men samtidigt ett stort svart hål av ilska, sårade känslor och allt som skulle bli men inte blev...

Framtiden vi drömde om lever vidare i vårt barn. Mellan Sverige och Spanien. Vare sig vi vill eller inte. Allt det här komplicerade är normalt för honom. Hans barndom. Han säger till mig när han hör irritationen stiga i min röst. Han vill inte att vi (läs jag) bråkar. Att få älska båda sin mamma och sin pappa. Även om de inte älskar varandra, längre.

Veckans tips:
Förutom ovannämnda poddar/youtube läs Casa Annika intervju inne hos Freedom Travel. Många gemensamma tankar trots våra lite olika perspektiv. Om barnuppfostran, om krisens Spanien, arbetsvillkor och låga löner, att få familjelivet att fungera, sociala livet på gatan och tryggheten i den stora "tjocka feta" släkten...