18 sep. 2016

Cartagena, spanska släkten och mitt tvåspråkiga barn...

Första gången vi lämnar ett varmt Sverige i t-shirt för samma temperatur (25-27) i Spanien. Annars så brukar det vara rejäla väderskillnader - regnkläder till sommarkläder. Barnet berättar ofta om det varma soliga Spanien vs kalla regniga Sverige. Han älskar båda, säger det utan bedömning. Efter en lång jobbig resa trots att barnet sov mer eller mindre hela (inte helt lätt att väcka, gå o hämta bagage, vänta på hyrbil mitt i natten) så kom vi fram till sommarhuset 03 och jag fick totalt 4h sömn. Men att bli väckt för att barnet vill uppleva soluppgången på stranden är allt förlåtet och glömt.

Efter frukost på en uteservering väntade vi på barnets pappa. Som barnet saknat o längtat. Hans pappa brukar möta oss på flygplatsen och det märktes att barnet var ledsen o missnöjd med att inte få träffa honom direkt. Jag försöker trösta men just då känns ju livet vi lever med en pappa på långdistans inte bästa valet. Jag funderar på om jag kommer få det slängt på mig i ilska i framtiden - Att jag borde ha valt Spanien, för barnet skull. För att slippa växa upp med saknat.

Pappan kom till sist och det blev kram, pussar och tårar. Så fint! Jag fick sova siesta medan de lekte och sen tog jag en lång strandpromenad med de åkte och handlade. Inga problem med varken spanskan eller följa med sin pappa. Skönt! Allt kändes ganska självklart och enkelt utan diskussion, bråk eller tårar. Äntligen!

I lördags åkte vi till Cartagena. Började med att gå till frisören. Vi brukar klippa barnet i Spanien delvis för att det är mycket billigare (kostar mellan 5-8 euro mot 250kr i Gbg) men även för att göra vardagssaker med barnet. Det där med att växa upp mellan två länder och känna sig hemma i båda. Jag förklarade hur jag ville att han skulle klippas och frisören sa: Corte de cazo? (Cazuela) Jag nickade ja till en modern pottfrisyr;)

Nyklippt, parfymerad med talk (och en chipspåse som muta) åkte vi till släktens brudklänningsbutik för att visa upp barnet. För första gången kindpussade och svarade barnet på spanska med alla tanterna. Han gjorde succé! Så väluppfostrad ha ha. De öste beröm och komplimanger. Förundrades över att han är lång som en spansk sjuåring (124cm). Vi blev hembjudna till kusinen (som har barn) på eftermiddagen för att leka.

Sen gick vi och åt lunch. Så god indisk! Barnet åt kyckling tikka massala. Jag åt två olika vegetariska, en med paneer (indisk ost) och en curry med kikärtor. Indiskt är verkligen perfekt varm, mättande krämig vegomat. Det var faktiskt flera spanska barnfamiljer på restauranger och vi pratade om att den nya generationen växer upp med fler utländska matinfluenser. En generation senare än i Sverige?

De flesta av släktingarna har ju kännt mig sen jag träffade I, barnets pappa när jag var 18-19 år. Jag blev ganska snabbt presenterad för spanska familjen och släkten. Jag har varit med på bröllop, dop, begravning, jul etc under de senaste 10-15 åren. Jag fick höra att jag inte förändrats alls. Igual de guapa y delgada. Att kommentera andras vikt och utseende är vanligt i Spanien, även när personen gått upp eller precis fött barn. Inte helt PK!?!

Väldigt intressant var det att höra mer om det moderna Spanien från mostern (barnets farmors syster) som äger brudklänningsbutikerna. Hon berättade att många fler skiljer och gifter om sig. Flera är novios i många år men när de sen gifter sig och får barn så funkar det inte. Så bruden kommer tillbaka och är mycket snyggare och vill ha en mycket sexigare klänning vid sitt andra bröllop. Eller att abort inte längre är tabu enligt henne.

Medan vi pratade lekte barnet med kusinerna och det gjorde mig så glad att se att dem. Mitt tvåspråkiga barn! Vi tog en promenad genom Cartagena, tittade på den romerska teatern och såg flera utklädda i romerska kläder, både krigare, gudinnor och staden förbereder sig för Cartagineses y Romanos (googla för bilder, jag försökte smygfota men svårt). Vi ska åka dit några gånger till nästa vecka för att visa barnet, sin andra hemstad i sitt andra hemland.

Veckans tips:
1. Motherhood around the world - Cup of Jo

11 sep. 2016

Stress, havet och resor...

Hur orkar du så långa perioder utan egentid eller avlastning? Undrade en ny vän. Frågan dröjde sig kvar och när jag läste en bok om stress, kom svaren om vad jag lärt mig om mig själv. För mig är viktigast att jag lyssnar på kroppen och prioriterar sömn, vila och bara vara. Jag försöker att varva ner på kvällen tillsammans med barnet och går och lägger mig tidigt (senast 22). Jag gör lite yoga och avslappningsövningar i sängen. Mina promenader till och från jobbet är så viktiga för att få tid att tänka (vet inte hur jag ska klara mig utan de nästa höst?). Jag lyssnar på musik och dansar! Så försöker bli bättre på att vara snäll mot mig själv, sänka mina höga krav, känna tacksamhet och äta mat min mage mår bra av. Om jag slarvar med mat eller sömn så funkar inte vardagen.

Jag har inga planerade aktiviteter under veckorna. Jag har funderat på knatteskutt eller bolltrix till barnet men känner att nog inte orkar med en aktivitetet mellan 18-19 en vardag. Jag hämtar barnet 16, han brukar leka på gården eller med kompisar i 2-3h timmar, sen äter vi mat och börjar varva ned... Vi får se till våren men då gärna en där barnet får prova på både bollsport, gymnastik och dans. Denna veckan gjorde vi även en utflykt efter förskolan. Åkte Älvsnabben i Göteborgs hamn och vinkade hejdå till Tall Shipss Regatta. Jag försöker hålla koll på kulturella aktiviteter och ta med barnet. Han älskar folkfest på gatorna.

Sommarvärmen håller sig kvar så för att krama ur det sista åkte vi ut till skärgården igår. Vi tog dubbeldäckarbussen och fick bästa platserna både dit och hem med en fantastiskt panaramavy över Göteborg. Rekommenderar verkligen åka (turist)buss med barn. Vi åkte kommunalt ut till norra skärgården och trots en timmas bussresa så njöt vi båda av utsikten. Vi hälsade på vänner, klättrade på klippor, fiskade krabbor och åt lax. Barnets nya favoriträtt?! Jag tror att den jobbigaste tjöta om mat/äta perioden är förbi *håller tummarna*. Så skönt även för min skull då jag kanske efter 5,5år kan börja njuta av varje tugga istället för att slänga i mig kall mat.

Havet är årets tema i barnets grupp på förskola. De arbetar ju sen tidigare med grön flagg med fokus på vatten. Men nu har de tagit ett steg längre och visade en inspirerande mindmap. Havet. Vattenexperiment. Återvinning. nedskräpning. Liv i vatten. Djur. Växter. Geografi. Språk. Båtar. Museilektion. Kultur. Utforska. Jag fick en ide till att göra en egen variant hemma. Länder, städer, flaggor, språk, naturens underverk, kända byggnader, mat, djur, dans... Lånade två böcker på biblioteket till barnet: Atlas för äventyrare av Lucy Letherland och Städer- upptäck världen med 30 illustrerade stadskartor. Älskar ju själv storstäder så började drömma mig bort och planera för framtida resor.

Så är snart första 6,5 veckorna utan egentid förbi och vi åker 10 dagar till Spanien. Jag har funderat en del över att jag säger att jag är ensam, ensam med barnet. Han har själv påpekat att jag är ju inte ensam, jag har ju honom;) Vi är ju tillsammans. Jag känner mig ju inte ensam men saknar någon att dela ansvaret med. Ju större barnet blir inser jag att den jobbigaste småbarnsperioden är förbi. Nästan nostalgisk blir jag även om jag varken vill tillbaka eller göra om resan med ett nytt barn. Sista året på förskolan väcker känslor då jag bara mentalt planerat hit. Nästa kapitel är ännu helt oskrivet och jag kan välja förändring...

Efter många funderingar är hösten lite mer planerad. Två weekendresor till närmare städer istället för en längre bort och det blir jul, nyår och Reyes i Spanien i år igen.

Cartagena: Cartagineses y Romanos är Cartagenas stora årliga historiska fest. I år tänkte jag åka dit flera gånger då verkligen hela staden har feststämning, många är utklädda och barnet är större. Det mesta börjar ju inte förrän framåt kvällen/natten men om han sover siesta i bilen så orkar han nog. Jag berättar mer nästa vecka.

Alicante: Eftersom våran resa hem går väldigt tidigt på morgonen så bor vi på hotell i Alicante två nätter. Det ska bli kul. Ska söka lite på vad vi kan göra där. Mina föräldrar har bjudit ner några vänner så vi vill försöka visa dem runt.

Höstens två weekendresor med barnet blir:
Stockholm i okt/nov: Tekniska museet, Polismuseet (igen), Tom Tits Experiment, Skansen?

Köpenhamn i december: Tivoli, julmarknad, julklapp till mig själv på HAY eller ILLUM, Louisiana, Sjöfartsmuseet i Helsingör / M/S Museet for Søfart , Designmuseet i CPH?

Jul/Nyår/Reyes i sommarhuset på La Manga med mormor & morfar och min syster o hennes spanska kille. Jag ville verkligen inte fira ensam i år (förra året blev så deppigt) så jag väntade ut resten av familjen och är så glad då barnet får träffa både sin pappa, fira Reyes i Cartagena och vi firar jul/nyår tillsammans allihopa i sommarhuset. Det har vi inte gjort sen jag bodde i Madrid 2000-2003. Ett besök i Madrid tänkte jag ge mig själv i julklapp, troligen tillsammans med barnet o hans pappa (som kommer jobba där).

Nu ska jag packa och städa för om några dagar åker vi till ett sommarvarmt Spanien.

Veckans tips:
1. "Lånat och läst"-listan:
Duktighetsfällan - en överlevnadsbok för prestationsprinsessor. Om stress, utmattning, prestationsångest och karriärshets. Att finna balans mellan egna krav och lusten samt förmågan, istället för att söka bekräftelse genom prestationer.
Matmyten : vetenskapen om vår mat Om tarmfloran och forskning. Eftersom jag har haft problem med magen och tarmarna (Celiaki + IBS) hela mitt vuxna liv så tycker jag det är intressant med vad jag kan göra för att må bättre. Jag mår ju enormt mycket bättre sen jag är striktare med kontaminering av gluten och försöker äta så ren (naturligt glutenfri) mat som möjligt, mestadels vegetariskt.
Lyckomyten : en arg bok om lycka Vi söker lyckan i resor, konsumtion, kost, pengar, karriär, träning, terapi, mindfulness. Livsstilskarusellen med status, identitet, ideal och jämförelse i sociala medier. Smal, snygg, smart, stark, självständig och social - oj, så enormt höga krav det är på unga kvinnor!

2. "Vill låna och läsa"-listan:
Modeslavar - den globala jakten på billigare kläder
Livet & Patriarket, Peppe Öhman
Food pharmacy : En berättelse om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat.

3.Jag har sett flera tips om Fraktad (Freightened) på SVT play "Varifrån kommer din skjorta? 90 procent av allt vi köper är tillverkat i andra världsdelar. En osynlig armada av gigantiska containerfartyg ser till att billiga varor når fram till köpsugna konsumenter. Men fartygens besättning arbetar ofta under slavliknande förhållanden. Och med allt större båtar följer större utsläpp och andra miljöproblem. Så vad kostar den där skjortan - egentligen?" Skynda att se, ligger bara ute tills 21 sept. Ekoenkelt tipsade också om den och flera andra dokumentärer i dokumentärfilmsmys. Jag tänkte själv prioritera film och poddar till min egentid i Spanien nästa helg.

1 sep. 2016

Sjukvecka, mobbing och framtidsvision...

Om förr förra veckan var intensiv, rolig och minnesvärd har förra veckan motsatt. Det är så tålamodsprövande att vara hemma med sjukt barn men så mycket värre när man själv också är sjuk. Jag försökte att hålla mig ovanför ytan så därför blev det inget blogginlägg. Jag drog ner på mina egna alldeles för höga krav och åt både osthjärtan och tittade på skräptv, jag bjöd t.o.m barnet på nuggets på Max (god glutenfri halloumihamburgare faktiskt). Efter några riktigt riktigt jobbiga sjukdagar vände det äntligen och jag orkade diska, tvätta och städa upp i kaoset hemma. Denna veckan är vi tillbaka i vardagen med jobb och förskola. Så skönt!

Jag har funderat mycket över att skilja mellan fakta och åsikter. Så många lögner som delas och sprids i mitt FB-flöde. Hallå, vart försvann människors grundvärderingar om lika värde? Eller när blev det ok för 8-10-åringar att mobba utan att föräldarna eller andra vuxna reagerar eller ens verkar bryr sig. Jag har skolvalsångest mycket pga de tykna taskiga ord jag hör från skolbarnen på innegården och mitt egna barns barnsliga fina förskolenaivitet. Stanna tiden, väx inte upp så snabbt skriker det inom mig. Är sista året på förskolan sista året i mitt barns liv då mitt barn får vara barn - fri från mobbing, märkeshets, utseendefixering, tweenie, lek med mobilen etc. Hjälp?!? Snälla, kan vi inte prata om detta i kommentarsfältet?

Boken jag tipsade om Hållbar utveckling - livskvalitet, beteende och teknik var väldigt intressant. Om lyckoforskning, livskvalitet, milleniemålen (utrota svält/fattigdom, alla barn i skola, jämställdhet, bättre mödravård och miljömässig hållbar utveckling) och hållbar livsstil. Kunskap, information, ansvar och transparens. Önskningar för framtiden: elbil, stadsodling, solceller, samarbete och gemenskap.

En av sakerna jag tycker mest om med mitt jobb på arkitektkontor är att få göra research och skapa en vision, en ide med allt från materialval, färger till lekplats på gården, odling för boende, sociala mötesplatser - Ja, att tänka på människorna som kommer bo där och att se till att alla val görs med tanke bakom. Självklart funderar jag mycket på hur jag själv vill leva, med barn i stad. I compact living-lägenhet, hur mycket innegården och lekplatsen betyder för mitt barn.

Om att göra val med eftertanke. Om normer, traditioner, status, etik. Att internet ändrar förutsättningarna. Individer får en röst. Kan producera text, bild, video. Förmedla och påverka andra. Sanning, fakta, åsikter och värderingar. Att som designer forma framtiden. Designprocess, analysera, lösa problem, kvalitet. The change makers.

Minns ni mitt år med EN MÅNAD UTAN-utmaningar 2014 - en månad utan shopping, en månad utan kött, en månad utan sociala medier, en månad utan att vara så j-vla duktig eller en månad MED kemikalierensning och plastbantning. Jag trivs verkligen med en månad-utmaningar och i år var tanken att förändringarna skulle vara mer hållbara val - Nyårslöftet: ett grönare miljösmartare 2016. Menskopp (har köpt men trivs inte riktigt...) Ekosmink (köpte ny mascara, kajalpenna, läppenna etc) Parfym?!? (Tips? olja? Annat?) Jag har ju redan tidigare bytt till miljömärkt tvättmedel (skippar sköjmedel), bytt schampo (skippar balsam), bytt deo, bytt tvål, städprodukter och diskmedel.

Under hösten tänkte jag fokusera på:
- att läsa, lyssna och lära mig mer. Böcker, dokumentärer, TED-talk. Tips?
- att vara mer ute i naturen: Delsjön, Botaniska Trädgården, Slottskogen. Älskar ju havet, strand så det dras jag till naturligt men ska försöka bli bättre att ta med barnet ut i skogen.
- pyssla med naturen, vi har plockat vackra löv på väg hem från förskolan denna veckan och tänkte skapa nått kul. Ja, stenar, pinnar, kottar samlas det hemma och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med allt?
- att första gången testa åka skridskor och skidor med barnet, förra året älskade han åka pulka/snowracer men ville inte testa skridskor/skidor - hoppas det går bättre om vi gör det tillsammans med kompisar.

Fastnade för mina egna ord i bloggarkivet för januari: "Jag läste att flera valt ett ord för 2016. Mitt ord är LUGN. Inte stressa. Bara vara - närvarande. Jag gjorde en testövning där man skriver ett ord och sen gör en mindmap. I år vill jag läsa mer, dansa mer, skratta mer, måla mer, mysa mer, pyssla mer... Mer lugn fritid! Vara snäll mot mig själv." 2015 var ju verkligen ett sjukt stressigt år då jag jobbade, studerade på distans och var ensam långa perioder med barnet och jag behövde verkligen en lugn vår 2016. Känner att jag lyckats ganska bra, jag har nu ofta på radio hemma (lugna favoriter), dansar mer i vardagen, tar mig tid att mysa även på vardagsmorgon/kväll, vi har målat och pysslat mycket mer. Vi har läst mycket mer både tillsammans (varenda kväll!) och jag har försökt att läsa (istället för att städa, diska, fixa eller scrolla mobilen) när barnet leker.

Veckans tips:
1. Shonda Rhimes TED talk - "Shonda Rhimes, titanen bakom "Grey's Anatomy", "Scandal" och "How to Get Away With Murder", ansvarar för ungefär 70 timmars tv per säsong och hon älskar att arbeta. Hon har ett namn för flowkänslan: Bruset. Bruset är en drog, det är musik. Men vad händer när bruset tystnar? Är hon något utan bruset?" Om kreativitet och när lusten att skapa försvinner och hur man hittar tillbaka. Att säga ja mer, speciellt när barnen frågor om hon vill leka. Så viktigt att ta sig tid att leka, att vara i nuet, kärleken i att bara vara tillsammans - Lyssna!